Den svenska tillväxten överraskade rejält på uppsidan under det andra kvartalet, drivet av ökad hushållskonsumtion och investeringar i bostäder. Detta visar hur svensk ekonomi nu lyfts av låga räntor och det kan därför komma att se helt annorlunda ut den dagen räntorna är högre.
Det säger Danske Banks chefekonom i Sverige, Michael Grahn, till Nyhetsbyrån Direkt.
"Det är jättestarka siffror, men det drivs av hushållens konsumtion och investeringar, framför allt relaterade till bostadsmarknaden. Det är alltså räntekänsliga komponenter som driver. Mitt i all eufori kan man därför höja ett varningens finger och fråga sig hur det skulle se ut om räntorna låg någon procentenhet högre. Då skulle vi kunna få en helt annan utveckling", säger han.
Enligt SCB:s snabberäknade BNP växte svensk ekonomi med 1,7 procent under det andra kvartalet, från föregående kvartal, vilket var långt över väntade 1,0 procent i SME Direkts analytikerenkät. I årstakt ökade BNP 4,0 procent, väntat 3,0 procent.
Till BNP-uppgången från föregående kvartal bidrog främst investeringar, med 0,9 procentenheter (framförallt bostadsinvesteringar, enligt SCB) och hushållens konsumtion, med 0,5 procentenheter. Utrikeshandeln gav ett nollbidrag.
"Det är inhemskt drivet. Jag är lite förvånad över att det inte blev något positivt bidrag från utrikeshandeln. Jag hade trott på starkare siffror med tanke på att vi har sett bättre aktivitet där", säger Michael Grahn.
Han säger också att dagens starka BNP-statistik är något av en icke-händelse för Riksbanken, som helt fokuserar på inflationen.
"De bryr sig inte om det här. Deras mandat har ingenting med tillväxtbilden att göra, i alla fall inte tills den dagen då den visar sig i högre löneökningar", säger han.
