ECB beslutade som väntat att lämna såväl räntor som QE-program oförändrade på torsdagen. "Om utsikterna under denna period skulle bli mindre gynnsamma eller om de finansiella förhållandena inte skulle vara förenliga med ytterligare framsteg mot en uthållig anpassning av inflationsbanan, så avser rådet att öka programmet vad gäller storlek och/eller tidsperiod", skrev ECB.
Vid presskonferensen efter räntebeskedet sade ECB-chefen Mario Draghi att man betraktar riskerna mot ekonomin som i stort sett balanserade och att inkommande data bekräftar en starkare ekonomi. Samtidigt är dock det underliggande inflationstrycket fortsatt dämpat och tyngs av svaghet i energipriserna.
"En betydande grad av penningpolitisk ackomodering är fortfarande nödvändig för att underliggande inflationstryck gradvis ska byggas upp", sade Mario Draghi. Enligt ECB-chefen hade rådet inte diskuterat några förändringar i QE-programmet, men skulle diskutera det "under hösten".
Han sade också att ingen kommitté på ECB hade fått i uppgift att förbereda exit-scenarion. Enligt Mario Draghi har rådet förtroende för att inflationen så småningom rör sig dit ECB vill ha den och att euroområdet efter en lång tid äntligen upplever en robust återhämtning. Nu behöver man bara invänta att priserna utvecklas som önskat.
Jes Asmussen på Handelsbanken skrev i en kommentar att det generellt var ett ganska duvaktigt budskap. Han noterade att Mario Draghi balanserar mellan att behöva kommunicera att penningpolitiken kommer behöva stramas åt så småningom och att inte samtidigt skrämma marknaden.
"Vi har redan sett en starkare euro och det är tydligt att utvecklingen på finansiella marknader kommer ha påverkan på hur ECB tänker", skrev han.
Nordea skrev i en analys att oktober nu ser verkar vara en mer sannolik tidpunkt för ett beslut om tapering. "Draghi försökte undvika mer exakta frågor om när det är dags att fatta ett beslut, men han bekräftade att det skulle ske under hösten. Han var väldigt tydlig med att ECB inte ville knyta diskussionen om framtiden för tillgångsköpen till något specifikt datum", skrev Nordea.
Vid svensk stängning på torsdagen handlades euron vid 1:1574 mot dollarn. Räntan på den tyska tioåringen hade sjunkit 1 punkt till 0,53 procent. "Jag tror att positiva utsikter för ekonomin och förväntningar på borttagning av stimulanser till hösten och kanske bekräftelse av det faktum att vi kommer ha mer explicit åtstramning driver euron och räntor uppåt", sade Alexandra Russell-Oliver, valutastrateg vid Caxton FX till Reuters.
Även Bank of Japan lämnade räntebesked på torsdagen, och likt ECB lämnade de den penningpolitiska hållningen oförändrad. BOJ höjde dock bedömningen av den japanska ekonomin och ser nu en tillväxt på 1,8 procent under innevarande år, men senarelägger tidpunkten för att nå inflationsmålet på 2 procent. Det är sjätte gången som BOJ senarelägger tiden för att nå inflationsmålet ska nås. Prognosen för kärn-KPI ligger på 1,5 procent för räkenskapsåret 2018, för tre år sedan låg denna prognos på 1,7 procent.
Inflationsförväntningarna är fortsatt inne i en försvagande fas och riskerna mot ekonomin och mot priserna lutar, enligt BOJ, mot nedsidan. Capital Economics skrev i en kommentar att BOJ fortfarande är alltför optimistisk när det gäller inflationen och ser små utsikter för att inflationsmålet ska kunna nås nästa år.
"Konsekvensen är att vi räknar med att banken ska lämna sin policyhållning oförändrad under en överskådlig framtid", skrev de i ett kundbrev. Yenen handlades vid svensk stängning vid 112:17 mot dollarn.
Soligt väder i Storbritannien lockade kunder och den brittiska detaljhandelns försäljningsvolym steg 0,6 procent i maj, mer än väntade 0,4 procent. I årstakt ökade den med 2,9 procent, också det högre än förväntningarna om 2,5 procent. Pundet stärktes direkt efter statistiksläppet, men föll senare och hade vid svensk stängning på torsdagseftermiddagen tappat omkring 0,4 procent.
