Inte att förvåna så dämpandes barometerindikatorn något när Konjunkturinstitutet publicerade resultaten från sina senaste enkätundersökningar av humöret bland hushåll och företag. Barometerindikatorn är det sammanvägda humörmåttet från de bägge undersökningarna och det landade på 111,0 i maj efter att ha varit uppe på 112,6 i april (se diagram).
Nivån 100 markerar det historiska genomsnittet så det är fortfarande en mycket optimistisk konjunkturbild som enkätundersökningarna målar upp.
Att barometerindikatorn dämpas en aning i maj beror främst på att konfidensindikatorn för industrin sjönk från 112,9 i april till 117,0 i maj. Aprilsiffran var den högsta som uppmätts och känslan är väl ändå att industrikonjunkturen, om än på uppgång, inte är riktigt så urstark. Så att indikatorn sjunker får i första hand ses som en återgång till mer realistiska nivåer.
Ändå är givetvis efterfrågeläget i industrin att betrakta som mycket starkt för närvarande. Ordertillväxten från både hemma- och exportmarknad fortsätter att vara god och är spridd över flertalet delbranscher. Dessutom är de framtida produktions- och anställningsplanerna mycket optimistiska, vilket tyder på stor tillförsikt i sektorn. Det förtjänar också att nämnas att industriföretagen ser goda möjligheter att få igenom prishöjningar framöver. Också det ett tecken på att det generella efterfrågeläget ser allt stabilare ut.
I stort sett lika ljust är läget i byggsektorn där konfidensindikatorn steg till 114,5 i maj från 111,6 i april. Ordertillväxten var i maj den högsta sedan 2007. Här är det främsta problemet att bristen på personal fortsätter att stiga. Hela 60 procent av företagen anger bristen på lämplig personal som det största hindret för ytterligare expansion. Frågan är om det inte är i den här sektorn som vi kommer att få se de första signalerna om en bredare löneglidning? I så fall efterlängtad från Riksbankens sida.
Lite förvånande är att företagen i detaljhandeln rapporterar om en svagare försäljningstillväxt än normalt. Givet en bättre konjunktur och stark sysselsättningstillväxt kunde man annars vänta sig att hushållen shoppade loss ordentligt, men så tycks inte vara fallet. Ändå är läget i detaljhandeln hyggligt och konfidensindikatorn för maj landar på 100,1. Samtidigt fortsätter företagen att tro på en vändning uppåt under det närmaste halvåret.
Det kan finnas ett visst fog för detta eftersom hushållens konfidensindikator steg från 103,7 i april till 105,9 i maj. Det är framför allt synen på svensk ekonomi i stort (makroindex) som förbättrats medan indikatorn för synen på den egna ekonomin sjönk från 105,8 till 104,6 (mikroindex). När det gäller synen på svensk ekonomi har den tidigare varit förvånande pessimistisk, så nu har hushållen kanske en något mer realistisk bild av läget i svensk ekonomi (se diagram).
Sammantaget ger dagens konjunkturbarometer bilden av en svensk ekonomi som fortsätter att utvecklas mycket starkt. Utgående enbart från olika typer av indikatorer skulle dessa peka mot en svensk tillväxt på mycket höga 4 - 5 procent i årstakt. Dock har det under det senaste året funnits en klar tendens att ”mjuka” indikatorer överskattat den faktiska tillväxten. Därför blir det högintressant att ta del av den BNP-siffra över tillväxten under årets första kvartal som SCB publicerar i nästa vecka. Det kan i bästa fall visa en BNP-tillväxt på över 4 procent.
