Göran Espelund, ordförande för Lannebo Fonder

Domen som gör det enklare för en fond att koncentrera sina aktieinnehav, är slutet på en sex år gammal tvist.

2011 utdömde Finansinspektionen, FI, sanktioner mot Lannebo Fonder och flera andra finansaktörer. Lannebo Fonder fick en anmärkning och straffavgift på hela 10 miljoner kronor, ett belopp som var betydligt större än historiskt för liknande överträdelser.

Enligt FI hade fondbolaget gjort flera överträdelser, en av dessa var att deras Sverigefonder upprepade gånger under korta tidsperioder hade överskridit den så kallade 5/10/40-regeln, en hörnpelare i EU-reglerna i UCITS-direktiven.

Regeln sätter vissa begränsningar för hur man kan hantera riskmandatet. 5/10/40-regeln innebär följande; Siffran 5 står för att ingen enskild position får vara större än 5 procent av fondens värde. Siffran 10 står för att en position dock får uppgå till högst 10 procent av fondens värde om det sammanlagda värdet av sådana innehav är lägre än 40 procent av fondens värde.

Att Lannebo Fonder låg nära gränsen var ett medvetet val.

 ”Som aktiv förvaltare jobbar vi med koncentrerade portföljer och vi har hög tro på våra bästa aktieval i fonden, då vill vi kunna tillvarata så mycket som möjligt av uppgången i de aktierna. Det är viktigt när vi driver en aktiv förvaltning och det skapar mervärde till kunderna”, säger Göran Espelund.

”Vi tycker fondlagen är tydlig gällande 5/10/40-reglen och vi bröt ut den överträdelsen från FI-sanktionen till en egen fråga som vi ville få prövad hos FI”, säger Martin Öqvist, vd för Lannebo Fonder.

 Martin Öqvist, vd för Lannebo Fonder

Fondbolaget ansökte i april 2013 hos Finansinspektionen om godkännande av fondbestämmelser för en ny värdepappersfond där fonden ska placera i aktier i 16 olika bolag. Fyra innehav om 10 procent av fondens värde, och tolv innehav om 5 procent av fondens värde. Alltså i enlighet med UCITS-direktivet.

Beslutet från FI kom snabbt. De avslog ansökan med motiveringen att fondbestämmelserna är oskäliga för andelsägarna, eftersom det skulle innebära att placeringsgränserna skulle komma att överskridas regelmässigt. Det var just detta som FI hade som anmärkning när sanktionen utdömdes 2011.

”Vi nöjde oss inte med det.  Vi tycker det är ett så pass viktigt område och framförallt ett viktigt principbeslut hur man verkligen ska tolka regelverket, så vi överklagade och målet hamnade till sist hos Högsta förvaltningsdomstolen”, säger Göran Espelund.

 Högsta förvaltningsdomstolen i Kammarrättens hus

Efter fyra års väntan är det nu alltså över. I mitten på april kom den efterlängtade domen från Högsta förvaltningsdomstolen: Fondlagen är tydlig, det är tillåtet för en fond att använda hela det placeringsutrymme som lagstiftningen ger, enligt domstolen och fondbestämmelserna godkändes.

”Domen innebär att det är klarlagt att vi tillämpat lagstiftningen på ett korrekt sätt, och att Finansinspektionens kritik var grundlös”, säger Martin Öqvist.

”Det är ett positivt beslut för branschen som helhet och ger tydliga förutsättningar för att bedriva aktiv aktieförvaltning, Lannebo Fonder tillhör en liten skara fondbolag som bedriver aktiv förvaltning med stor avvikelse från fondernas jämförelseindex.”, säger Göran Espelund.

Indexförvaltning blir allt populärare och flera ledande aktörer spår att marknaden i USA på sikt kommer att bestå till hälften av billig passiv förvaltning.

Sverige är inget undantag och indexfonder står för en allt större del av fondsparandet. Enligt Fondbolagens förening har indexfonder tagit 86 procent av allt nysparande till aktiefonder under årets första fyra månader. Den högsta summan sedan Fondbolagens förening började mäta flödena 2010.

Göran Espelund tror att de fondbolag som inte bedriver en bra aktiv förvaltning får det svårare i framtiden, tuffast blir det för de som har någon form av semi-aktiv förvaltning och har svårt att slå index.

”För att attrahera kapital måste man ha en bra riskjusterad avkastning. För oss som inte har en fast egen distributionskanal till skillnad från exempelvis storbankerna är en långsiktigt hög riskjusterad avkastning vårt existensberättigande och främsta konkurrensmedel. Vi får kapital från investeringsplattformar som exempelvis Avanza och Nordnet och då måste man leverera hög avkastning över tid”, avslutar Göran Espelund.

Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.