I motsats till de rekordlåga risknivåerna har flera av världens börser nått nya toppnivåer när det gäller bolagens börsvärde. Risk och avkastning har rört sig i helt olika riktningar.
Risken mätt som standardavvikelse (även kallat volatilitet) för hela Stockholmsbörsen är på 18 procent för de senaste tio åren. Smalnar vi ner antal aktier och väljer de 30 största och mest omsatta bolagen, sjunker volatiliteten till 17,1. Det är tydligt att små- och medelstora bolag ökar risken och volatiliteten.
Den 10-årsperioden omfattar en amerikansk finanskris 2008 och en påföljande euro- och Greklandskris.
Tittar vi på de tre senaste årens volatilitet, får vi med en Kinakris och en olje- och råvarukollaps i början på fjolåret. Volatiliteten hamnar då på 12,6 procent. Intressant att det är lika högt värde för både storbolagsindex och hela börsen.
Mäter vi nu volatiliteten för de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen det senaste året sjunker den till 6,8 procent. När vi tar med alla noterade bolag: små, medelstora och stora bolag ökar volatiliteten till 8,1.
Hur som helst är det helt andra risknivåer vi talar om idag. De 30 största bolagen har nu en volatilitet som bara motsvarar 40 procent av snittet de senaste 10 åren. Men i ärlighetens namn är det en osannolikt låg nivå, med tanke på att det senaste året omfattar både Brexit-omröstning, amerikanskt presidentval med oanade utgångar och nu senaste en ett franskt presidentval.
Detta stärker bilden av att Stockholmsbörsen nu är på rekordlåg risknivå. Utifrån det resonemanget har jag passat på att inventera risknivån bland de vanligaste Sverigefonderna.
Morningstars kategoriindelning av Sverigefonder får bli ledstjärna. Den största kategorin är Sverigefonder som i huvudsak investerar i stora bolag och innehåller 94 fonder. Den andra fondkategorin är Sverigefonder små- och medelstora bolag, den är mindre och omfattar 33 fonder.
Volatiliteten för den stora kategorin Sverigefonder har den senaste treårsperioden varit 13 procent, vilket är lite högre storbolagsindex på 12,6. Kategorin Sverigefonder små- och medelstora bolag har en betydligt högre risknivå på 14,6. Snittfonden har alltså två procentenheter högre risk, vilket motsvarar 116 procent av Stockholmsbörsens risk.
Överst bland fonderna med den högsta risken hittar vi Swedbank Roburs Exportfond och lite överraskande en passivt förvaltad fond, Spiltan Aktiefond Investmentbolag.
Swedbanks Roburs Exportfond inriktar sig på svenska exportinriktade och cykliska industribolag som Volvo, Trelleborg och Sandvik, bolag som följer konjunkturen väl i både upp och nedgångar.
Det ger fonden en standardavvikelse som är 120 procent av storbolagsindex.
Spiltan Aktiefond Investmentbolag investerar i svenska investmentbolag. De två största innehaven är investmentbolagen Investor och Industrivärden som utgör runt 50 procent av fondens värde. Även här fångar fonden upp många av de cykliska industribolagen, vilket ger en risk på 116 procent av index.
Snittet för de fem fonderna med högst risknivå är hela 14,6.
Bland de fonder med lägst risk hittar vi Cicero Focus A och Swedbank Robur Sweden High Dividend. De har fokus på stabila kvalitetsbolag med hög utdelning.
Cicero Focus A är en koncentrerad och aktivt förvaltad aktiefond som investerar etisk med inriktning mot stabila kvalitetsbolag med god direktavkastning. Portföljen är koncentrerad med 20–25 innehav. Bland de största innehaven finns SKF, Skanska, SEB och Castellum.
Swedbank Robur Sweden High Dividend placerar i aktier med stabila kassaflöden. Aktievalen styrs av hög direktavkastning i kombination med kapitaltillväxt och förväntad utdelning. Bland de tre största innehaven hittar vi två stabila och högutdelande banker, Nordea och SEB.
Både Swedbank Robur Sweden High Dividend och Swedbank Roburs Exportfond förvaltas av Patric Naeslund.
Risknivån för de fem låg riskfonderna snittar på 11,6, vilket är en procentenhet lägre än index och hela tre enheter lägre än fonderna med högst risknivå.
Om vi gör en motsvarande lista för kategorin Sverigefonder små- och medelstora bolag ser vi att det är stor spridning mellan de fonder som tar högst respektive lägst risk. Risken spänner från 11 till 16,4 för de tre senaste åren. Snittet för de fem fonder med högst risknivå är hela 15,9 vilket motsvarar 126 procent av breda index för Stockholmsbörsen.
Överst bland fonder med högsta risken hittar vi två aktivt förvaltade Spiltanfonder. Båda förvaltas av Per Andersson
Spiltan Aktiefond Sverige placerar i bolag oavsett storlek och bransch. Investeringsstrategin bygger på välskötta bolag med starka balansräkningar. Stort fokus läggs på bolagets ledning och affärsidé - gärna i kombination med starka och tydliga ägare.
Fonden har en standardavvikelse som är 130 procent av Stockholmsbörsenindex.
Spiltan Aktiefond Småland investerar i bolag med Smålandsanknytning. Målet är att fonden ska utgöras av cirka 60 procent aktier med anknytning till Småland som att huvudkontoret eller viktig produktion finns i regionen. Typiska Spiltan-bolag i fonden är Nibe, Troax, ITAB och XANO Industrier.
Strand Småbolagsfond och Lannebo Småbolag uppvisar lägst risk i kategorin. Båda fonderna investerar i kvalitetsbolag som har en stabil lönsamhet.
Strand Småbolagsfond investerar i nordiska små och medelstora bolag. Huvudsakligen sker investeringarna i mogna och finansiellt stabila bolag. Största innehavet är Evolution Gaming som är leverantör av live casino-system. Fonden har en standardavvikelse som motsvarar 87 procent av Stockholmsbörsenindex.
Risknivån för de fem låg riskfonderna snittar på 13,2. Det motsvarar 0,6 enhet mer än index och knappt tre enheter lägre än de småbolagsfonderna med högst risknivå.
Den som har en Sverigefond eller tänker investera i en kan det löna sig att kika lite extra på risknivån i fonden. Det skiljer mer än man tror inom varje kategori. Den som tycker att börserna rusat lite väl mycket men vill ha en Sverigefond, kan med fördel välja en med lägre risk.
Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.
