Om ni, likt mig skruvar er obekvämt i kontorsstolen efter senaste halvårets börsrally då återstår sannolikt den allra bästa avkastningen. Sista versen är alltid vildast och vackrast i börssången.
Skönsången är över först när den sista pessimisten är omvänd. Det hör till börsbubblas natur.
Låt oss damma av ett litet exempel från finanskrisen. Från 2003 och fram till årsskiftet 2006/2007 trefaldigades stålbolaget SSAB:s börsvärde. Antagligen fanns det, precis som nu, en och annan investerare som plågades i takt med att kursen steg paraboliskt högre. Men från årsskiftet 2006/2007 och fram till toppnoteringen i mitten på juni 2007 dubblerades SSAB:s börsvärde ytterligare en gång.
Det är faktiskt så att på aktiemarknaden ser vi oftast den mest spektakulära avkastningen precis innan marknaden toppar. Då tar känslorna över och förnuftet lämnas därhän.
Så närmar vi oss ett nytt slut, då kan avkastningen bli minst lika uppseendeväckande kommande månader. Innan vinsterna utraderas i nästa stora börsfall.
Men att de goda tiderna är på väg att nå sin ände är en vanligt förekommande spådom. I de flesta fallen får domedagsprofeterna helt fel och i dagsläget saknas inte skeptiker. Även om majoriteten av börshandlarna tiltar åt det positiva hållet.
En av de mest uppmärksammade olyckskorparna det här tidevarvet var Martin A Armstrong. Denne hade till och med valt ett datum för den ankommande apokalypsen. Den dagen har passerat och från Armstrong hörs sedan dess inte ett knyst.
Aktiemarknaden har en tendens att toppa förs när den sista pessimisten kastat in handduken och erkänt sig besegrad. Så när din mest börsnegativa vän tankat aktieportföljen full. Spring då snabbt åt andra hållet.
Ytterligare ett orostecken att ta fasta på är när experterna talar om att marknaden förväntas stabiliseras på en permanent hög platå. De legendariska orden yppade ekonomen Irving Fisher strax innan marknadskraschen 1929.
Och ovanstående stämmer bra med argumenten kring en börsbubblas anatomi som Jean-Paul Rodriques från Universitet i Montreal beskriver den. I bilden är texten fritt översatt av Placera.
Finanssajten Market Watch har grävt djupare i historiska börsfesters uthållighet på Dow Jones Industrials Index, hela vägen tillbaka till 1930-talet. Sorteras kursrallyn kortare än 6 månader bort från statistiken. Då har de historiska stigningarna de sista 90 dagarna innan en ankommande kraschlandning legat på en årstakt i snitt motsvarande närmare 50 procent.
Vidare kan konstateras att årstakten på Dow Jones de senaste tre månaderna understiger 20 procent. Alltså har uppgången som inget att mäta mot tjurmarknader som varit.
I Stockholm har det breda indexet (OMXSSPI) stigit 6,6 procent på 3 månader, motsvarande en årstakt över 26 procent.
Det äldre gardet minns milleniumbörsen i Stockholm och omotiverade kursuppgångar mot slutet på 10-15 procent per dag i enskilda storbolag. För nått år sedan var det kinesiska börsen som steg närmast vertikalt under ett par månader för att sedan falla pladask. Och de flesta av oss minns tiderna innan finanskrisen, super-konjunkturen och hur det gick sedan.
