Efter en mycket stark februaribörs fanns förhoppningar, hos oss och många andra, på att även marsbörsen skulle kunna leverera en rejäl uppgång. Nu ser det inte riktigt ut att bli så men den svenska börsen lyckas ändå prestera en uppgång på lite drygt 1 procent, inklusive utdelningar.

Så att ligga kvar med en hög andel aktier i vårt allokeringsförslag för mars har inte varit fel även om avkastningen samtidigt ska vägas mot nervositeten som en tidvis ganska skakig börsresa kan innebära.

Inför mars valde vi att främst ta rygg på en allt starkare global konjunkturbild och här kan konstateras att makrodata fortsatt att leverera på hög nivå. De globala konjunktursignalerna fortsätter att förbättras och speciellt gynnsamt för den svenska börsen borde det vara att indikatorerna i EMU-området fortsatt att stärkas på bred front.

Utgående endast från indikatorerna ser det numera närmast ut som att Europa skulle kunna ta över USA:s roll som motor i världsekonomin. Men vi är inte riktigt där än.

För även den amerikanska ekonomi fortsätter att övertyga, och humöret bland hushåll och småföretagare är i topp. När det gäller hushållen får vi gå ändå tillbaka till den glada eran under Bill Clinton och inför millennieskiftet för att hitta mer optimistiska hushåll.

Brasklappen får bli att olika typer av humörindikatorer, som inköpschefsindex eller hushållsförtroendet, tenderat att måla upp en betydligt ljusare bild av det ekonomiska läget än vad som senare kan utläsas i hårda data. Det gäller såväl i USA som Sverige och stora delar av Europa. Därför är det också alldeles för tidigt att dra slutsatsen att vi är på väg in i en global högkonjunktur av mer klassiskt snitt.

Det här är sannolikt ett av skälen till att placerare är lite försiktiga och att starka makrosiffror inte alltid åtföljts av börsjubel.

Ett annat skäl till lite mer återhållsamma investerare är den politiska oron.

Här är det framför allt Donald Trump och ”Trumponomics” som spökar. I takt med att Donald Trump mött motgångar på andra politikområden har också frågetecknen kring hans möjligheter att genomdriva sina expansiva finanspolitiska satsningar växt. Det republikanska paritet är mer splittrat än väntat så även om man sitter på en betryggande majoritet i kongressen är det inte säkert att Trump får stöd för sina skattesänkningar och infrastruktursatsningar. I alla fall riskerar de att bli mindre omfattande än tidigare aviserat och/eller försenas.

Eftersom finansmarknaderna tog ut svängarna rejält efter Donald Trumps vinst i presidentvalet så finns det en risk för bakslag. Vi har redan sett det på valutamarknaden i form av svagare dollar och även råvaru- och räntemarknad syns tecken på viss baksmälla. Börserna har hittills hållit mot rätt bra men risken har ökat för rekyler även här. Främst i USA men med spridningseffekt även till andra länder och regioner.

En lugnande verkan har i sin tur den amerikanska centralbankens agerande där försiktiga räntehöjningar i första hand ses som bekräftelser på att ekonomin är på rätt väg - lite oberoende av vad Donald Trump kan hitta på.

Den politiska oron i Europa ser däremot ut att minska. Populisterna hade inte alls samma framgångar i det holländska valet som befarat och inför det franska presidentvalet sitter EU- och tillväxtvänliga Emmanuel Macron numera i förarsätet. Börserna i EMU-område har också generellt sett gått mycket starkt i mars.

Brexit-processen, som precis startat, är givetvis en oroshärd men de flesta räknar med en långdragna förhandlingar som inte ska ha något avgörande inverkan på finansmarknaden i det korta perspektivet. Det här är dock en fråga som kommer att vara ett återkommande tema på finansmarknaden under framförvarande år.

Att den svenska börsen knappt rört sig, trots övertygande globala- och inhemska konjunktursignaler samt minskad politisk oro i vårt närområde, tolkar vi lite som en varningssignal. Det blir dessutom svårt för makrodata att även fortsättningsvis överraska positivt nu när förväntningarna redan är högt ställda. ”Trumponomics” ser dessutom ut att dröja och dessutom saknas för närvarande stabila drivkrafter från råvarumarknaden.

Fortsatt låga räntenivåer är däremot en positiv faktor för börsen. 

Eftersom vi för närvarande tycks sakna en ordentlig trigger för en förnyad börsuppgång och dessutom går i en normalt sett lugnare börsperiod väljer vi att dra ner på aktieandelen i vårt allokeringsförslag från 70 till 50 procent. Skulle Donalds Trump få överraskande framgångar nu när det politiska fokuset i USA verkar skifta över till den ekonomiska politiken kan det vara värt att öka aktieandelen.

Vårt allokeringsförlag för april blir därmed 50 procent aktier, 30 procent ränteplaceringar och 20 procent i alternativa investeringar.

För aktieplaceringar hänvisar vi till våra listor över tio köpvärda aktier i april.