USA-börserna har rört sig snabbt uppåt - mot nya outforskade höjder. Och inflödet av kapital har varit rekordstort. Till ETF:en SPY, som följer S&P 500-index, var kapitalinflödet det högsta på sex år under onsdagen.
Samtidigt har värderingen på S&P-bolagen ökat till en historiskt hög nivå. Det cykliskt justerade p/e-talet (shiller p/e) har stigit till 28 i snitt, vilket är högsta nivån hittills, bortsett från rekordåren 1929 (33) och 1999 (44), enligt Marketwatch.
Insatserna och riskerna har onekligen ökat på aktiemarknaden. Men rallyt kan ha långt kvar innan bäst-före-datum. Om it-bubblan 1999 används som stöddig målbild kan 60 procent av kalaset ligga framför oss.
Under veckan har Dow Jones sprängt 21 000 punkters-vallen. 1 000-punkts-resan högre, från den tidigare rekordnivån 20 000, avklarades på 24 dagar. Även det var rekordsnabbt.
På en vecka har Dow Jones stigit 0,9 procent. Nasdaq har ökat med 0,3 procent och i Stockholm har börsen stigit med 0,9 procent.
På Storbolagslistan står cykliskt fortsatt högt i kurs. SKF är veckans vinnare, efter en kursuppgång på 4 procent. Också Boliden, Atlas Copco och Sandvik hör till vinnartruppen. I botten syns Fingerprint Cards som backat 7 procent.
Inflation på ingång
Självsäkerheten växer inom den amerikanska ekonomin. Konsumenterna är mer optimistiska än på 15 år och inköpsindex har stigit till en väldigt hög nivå. Det har föranlett att marknaden nu förväntar sig ytterligare en räntehöjning från Federal Reserve under mars.
Skulle marshöjningen bli verklighet är det den andra gången på bara tre månader som amerikanska centralbanken justerar upp styrränta. Om höjningarna fortgår i samma takt skulle styrräntan nå 1,5-2 procent i början av 2018.
Även en sådan räntenivå vore historisk låg. Men den förväntade marshöjningen vore också den andra på kort tid, efter 10-års stiltje.
Till skillnad från tidigare kan en stigande ränta, och en mer återhållsam penningpolitik, bli ett bekymmer på betydligt lägre nivåer än tidigare.
Marknaden har vant sig vid kvantitativa lättnader och eftersom skuldsättningen är skyhög kan stigande räntor bli ett realt problem redan inom ett år. Om inte inflationen snarast tuggar i sig utestående skulder.
Under 1970-talet höjde Federal Reserve räntan vid 35 tillfällen, på 1990-talet 11 gånger och under 2000-talet vid 20 tillfällen. Men utgångsläget är i dag ett annat, enligt Zerohedge, som hänvisar till analyser från bland annat Bank of America Merill Lynch.
Ett otrevligt mönster går att urskilja ur Fed:s historiska höjningar. När centralbanken väl börjat höja, slutar resan allt för ofta i något dåligt.
Den senaste börskrascherna, 1987, it-kraschen 2000 och finanskrisen 2007, sammanfaller med att styrräntan toppat hos Federal Reserve. Och toppen har skett på allt lägre räntenivåer. Senast, innan finanskrisen på strax över 5 procent.
Ränteskillnaden mellan USA och Tyskland är också den högsta på närmare 30 år, vilket historiskt inte varit ett gott omen.
Även om varningsklockorna ringer är ljudet fjärran. Räntan har inte hunnit stigit ännu och Bank of Americas marknadsindikator, med en skala från 1-10, där 10 är extremt haussat, har bara stigit till 7. Och bankens slutsats, enligt Zerohedge, är att det goda humöret håller i sig minst under första halvan av 2017.
SNAP, den största IPO:n sedan 2014.
I torsdag var det dags för den största noteringen på New York-börsen sedan 2014. Det är moderbolaget till bilddelningstjänsten Snapchat, Snap Inc, som känner sig redo för börsen.
Intresset var rekordstort och prislappen höjdes från tilltänkta 14-16 dollar per aktie, till 17 dollar styck. Det gav Snap Inc ett marknadsvärde på 24 miljarder dollar inför noteringen.
Branschkollegan Facebook, som funnits på börsen sedan 2012 har trefaldigats till dagens datum, och har idag ett marknadsvärde på närmare 400 miljarder dollar. Men resan på börsen var inledningsvis krokig.
Därför var det med stor spänning vi inväntade torsdagens Snap-premiär. Marknaden visade sin bästa sida och aktien steg 44 procent under den första handelsdagen. Efter kursrusningen värderas Snap till 33 miljarder dollar, vilket direkt väckte nya frågor bland kritiska investerare, som oroas över den framtida tillväxten.
Allt är inte guld som glimmar
Experter och sparekonomer har spottat på krypto-valutan Bitcoin och dömt ut den som värdelös. Men marknadsaktörerna, som köper och säljer valutan håller inte med.
Ett uns guld kostar i skrivande stund 1 230 dollar och en Bitcoin 1 280 dollar, vilket innebär att den hatade krypto-valutan värderas högre än guldklimpen.
Det nya betalningsmedlet möjliggör transaktioner mellan användare utan inblandning från tredje part. Avsaknaden av en central utfärdare, så som en central bank, skyddar Bitcoins värde mot politisk påverkan. Något som verkar uppskattat bland investerarna.
