Det börjar röra sig rejält uppåt i EMU-området. I alla fall om man ska tro de preliminära inköpschefsindex för februari som publicerades på tisdagsförmiddagen.

Inköpschefsindex för industrin steg till ett 70-måandershögsta på 55,5 (se diagram), och ligger med den noteringen med bred marginal över det 50-streck, som enligt tumregeln, markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång.

Även i tjänstesektorn är det numera lite av klackarna i taket. Inköpschefsindexet steg i februari till 55,6 efter att ha varit åt det lite segare hållet under de senaste månaderna.

Det sammansatta indexet steg i sin tur till 56,0. Vilket även det var den högsta noteringen på 70 månader.

Bland detaljerna märks bland annat att indexet för sysselsättningen ligger på den högsta nivån på nio och ett halvt år. Vi får gå tillbaka till perioden innan den amerikanska finanskrisen för att hitta motsvarande nivåer på nyanställningar.

För industrin sticker en stark orderingång ut och en extra skjuts uppåt på nya order kommer från exporten. Det kan tolkas som att världsekonomin i stort också är på väg att tillfriskna.

En ytterligare betraktelse av tisdagens siffror, som är värd att lyftas fram, är att indexen för Frankrike respektive Tyskland ligger på ungefär samma nivå. Strax över 56. Annars har ju tendensen varit att Frankrike släpat efter rejält och länge dessutom låg och tugga kring 50-nivån. Men nu går de två tungviktarna i EMU-området ungefär lika starkt, vilket bådar gott för efterfrågan även i mer perifera EMU-ekonomier.

Inflationsimpulserna är ganska svaga även om företagens kostnader för inköp stiger relativt kraftigt. Än så länge för man dock inte kostnadsökningarna vidare till nästa led i kedjan. I alla fall inte fullt ut.

En positiv tolkning av tisdagens siffror är att starkare tillväxt även kommer att ha en lugnande effekt på det politiska planet. Både Frankrike och Tyskland står inför nya val under det här året och populistiska kandidater har haft framgångar i opinionen. En gynnsam konjunktur bör i sin tur gynna mer moderata politiker.

Det kan bidra till att den finansiella oro, kring bland annat euron, som många befarat att de kommande valen ska innebära blir betydligt mindre än väntat. Något som borde gynna riskaptiten även på lite kortare sikt.

Marknadsreaktionerna efter dagens övertygande konjunktursiffror har dock varit begränsad.