Den svenska inflationstakten (KPI) damp ner en aning mer än väntat i januari. KPI sjönk med 0,7 procent mellan december och januari, och inflationstakten landade på 1,4 procent (se diagram). Det var lägre än både konsensusprognosen och Riksbankens egen prognos om en nedgång till1,5 procent.
Den underliggande inflationstakten (KPIF), där effekten av räntesatsförändringar räknas av, sjönk i sin tur från 1,9 till 1,65 procent. Även det lägre än Riksbankens och analytikernas prognos om 1,7 procent.
Nu är det alltid svårt med inflationsprognoser just i januari eftersom SCB uppdaterar vikterna i den varukorg som är underlag för KPI-beräkningarna. Den här gången bidrog uppdateringen till att dämpa inflationen med -0,1 procentenheter, vilket alltså i princip förklarar hela prognosmissen.
Därför borde också läget vara oförändrat för Riksbanken ur ett penningpolitiskt perspektiv. Det är först om inflationen i februari och mars skulle överraska lite mer på nedsidan som det borde vara dags att börja fundera på bankens strategi inför nästa räntebeslut den 27 april.
Mot den bakgrunden är det därför förvånande att det ändå blivit så pass starka reaktioner på finansmarknaderna efter att inflationssiffran publicerades.
På räntemarknaden ses rejäla fall på alla löptider. Tvåårsräntan har sjunkit från -0,55 till -0,59 procent efter någon timme. För tioårsräntan är nedgången ännu kraftigare med en rörelse från 0,74 till 0,68 procent. Ovanligt stora rörelser för att vara under en enskild marknadsdag.
På räntemarknaden bidrar dessutom att det samtidigt skett en överraskande räntenedgång på internationella marknadsräntor. Bland annat har den svenska räntenedgången sammanfallit med en nedgång för den amerikanska tioårsräntan från 2,46 till 2,43 procent.
Även här saknas en egentlig trigger även om skuggan från Donald Trumps brist på beslut gällande den ekonomiska politiken ligger lite som en våt filt över finansmarknaden för tillfället.
På valutamarknaden har effekten av inflationssiffran varit mer begränsad men kronan har ändå försvagats mot de flesta valutor. Mot dollarn har kronan tappat 4 öre och handlas till 8,91 kronor per dollar och mot euron är tappet 3 öre till 9,46 kronor per euro.
Det är fler på finansmarknaden som är förvånande över de stora rörelserna på finansmarknaden i stort, och en möjlig förklaring kan vara att det fanns omfattande spekulationer kring ett betydligt högre inflationsutfall.
Eftersom grönsakspriserna steg mindre än väntat och priserna på kläder föll kan man lite skämtsamt hävda att ”gurk- och jeanspriset fick kronan på fall”.
Mot den här bakgrunden tror vi att mycket av de rörelser på finansmarknaden som kan hänföras till den svenska inflationssiffran för januari kommer att reverseras i närtid.
