Det bjöds inte på några hejdundrande överraskningar när Riksbanken meddelade sitt senaste penningpolitiska beslut på onsdagsmorgonen. Reporäntan ligger kvar på -0,50 procent och de månatliga obligationsköpen löper på som planerat under första halvåret i år.
Dessutom återinvesteras förfall och kupongutbetalningar från den, minst sagt massiva portfölj av statsobligationer som banken byggt upp under det senaste året.
För att ändå hitta lite intressanta nyheter får man gräva lite djupare i underlaget.
Den framtida räntebanan ligger kvar som tidigare och banken är fortsatt noga med att poängtera att sannolikheten för en ny räntesänkning fortfarande är större än att den höjs under den närmaste tiden, och att långsamma höjningar inleds först i början av 2018.
Dessutom gör Riksbanken en större översyn av vad som kan tänkas vara en långsiktigt ”normal” räntenivå och justerar ner den från spannet 3,50 – 4,50 procent till 2,50 – 4,00 procent. Mycket som en konsekvens av lägre räntor i vår omvärld.
Sammantaget goda nyheter för den som väljer att ligga kvar med rörlig ränta på bolånen.
Det är också tydligt att Riksbanken är orolig för de negativa konsekvenserna på tillväxt och inflation av den snabba kronförstärkning som skett sedan december i fjol. Därför väljer banken att förlänga det mandat for snabba valutainterventioner som infördes under fjolåret. Här väljer vice riksbankschefen Martin Flodén att reservera sig mot beslutet.
Vi ser det som ett ganska tomt hot och bedömer sannolikheten för att valutainterventioner faktiskt kommer att genomföras som försvinnande låg. Det här är mer ett försök att få stopp på den kronförstärkning som skett.
Riksbanken gör också bedömningen att kronan endast stärkts långsamt från dagens nivåer och där tror vi också att banken kan vara fel ute. Noterbart är ändå att kronan försvagats något en timme efter att räntebeslutet publicerats och att en euro handlas kring 9,46 kronor och dollarn kring 8,97. Valutorna inledde dagen på 9,45 respektive 8,93.
Riksbanken gör också ganska små justeringar i sina prognoser över tillväxt och inflation.
BNP-tillväxten i år väntas landa på 2,7 procent och dämpas till 2,3 procent 2018 (kalenderkorrigerat). Tidigare var bedömningen 2,6 respektive 2,4 procent. Sett till de starka svenska och internationella konjunktursignalerna som setts under inledningen av 2017 kan dessa prognoser mycket väl komma att behöva justeras upp.
Vi är därför ganska förvånade över hur starkt Riksbanken betonar att riskerna för bakslag har ökat. Den globala konjunkturbilden talar i motsatt riktning även om den politiska oron består.
Den underliggande inflationen (KPIF), där effekten av räntesatsförändringa räknas av och som är bankens viktigaste inflationsmått, väntas i år bli 1,7 procent och stiga försiktigt till 1,8 procent 2018. Det är första i slutet av 2108 som inflationen ligger kring inflationsmålet på 2 procent.
Det fortsatt relativt låga inflationstrycket får sägas vara en effekt av att det inhemska kostnadstrycket är fortsatt svagt, bland annat i form av försiktiga löneökningar.
