Den svenska januaribörsen har under större delen av månaden varit lite avvaktande och mest rört sig sidledes. Men mot slutet av månaden har humöret blivit lite bättre och månaden ser ändå ut att sluta med en försiktig uppgång på omkring 1,5 procent.

Samma mönster kan skönjas på de flesta börser i den industrialiserade världen (Developed Markets) medan börserna i tillväxtekonomierna (Emerging Markets) i de flesta fall haft en mycket god utveckling med uppgångar som inte sällan landar över 5 procent.

Den här utvecklingen på världens börser kan i mycket spåras till en mer avvaktande utveckling till Donald Trumps presidentskap efter den optimistiska avslutningen på fjolåret. Det börjar bli dags för den nya presidenten att leverera på sina vallöften och även om han rivstartat på andra områden saknas fortfarande de stora initiativen gällande den ekonomiska politiken.

Det saknas exempelvis fortfarande beslut kring skattesänkningar och större infrastruktursatsningar.  Och faktum är att de beslut som levererats på andra områden snarast är negativa för tillväxten ur ett lite längre perspektiv.

Bristen på större ekonomisk-politiska initiativ har dessutom bidragit till att dollarn försvagats och inte heller den här gången lyckades uppnå paritet mot euron. En svagare dollar förklarar också en del av börsframgångarna i Emerging Markets, liksom stigande priser på basmetaller och jordbruksprodukter.

Däremot fortsätter oljepriset att pendla runt 55 dollar per fat (Brent) i väntan på att oljeländerna ska genomföra de produktionsneddragningar som utlovades under fjolåret. Innan vi får klarare besked kring neddragningarna ska man nog inte hoppas på att oljepriset orkar upp till 60-dollarsnivån.

För att förklara den positiva humörsvängningen, på de mer utvecklade börserna, mot slutet av januari är det i sin tur andra faktorer än det nya, amerikanska presidentskapet man kan luta sig mot.

En sådan betydelsefull faktor är att de globala konjunktursignaler även fortsättningsvis pekar mot en klar förstärkning. Indikatorer som inköpschefsindex ligger fortfarande en bit över det 50-streck som, enligt tumregeln, markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång. Ändå är det snarast bredden i uppgången som inger mest förtröstan.

Från i stort sett alla regioner kommer det nu signaler om att ekonomin är på väg att förbättras, även om det inte är någon rekordfart i uppgången. Dessutom är det i de flesta fall både industri- och tjänstesektor som bidrar till förbättringen.

För svenskt vidkommande kan dessutom tilläggas att breda konjunkturindikatorindikatorer, som Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer, fortsätter att ligga på historiskt höga nivåer. Inte minst gäller det för den exportorienterade tillverkningsindustrin.

Så när vi nu blickar framåt mot februari och vårmånaderna så är det med ett ganska positivt konjunkturscenario i ryggen. En stor anledning till att vi törs höja aktieandelen i vårt allokeringsförlag för februari till 70 procent.

Till vår ökade tro på aktier bidrar dessutom förhoppningar på att den rapportperiod som nu inletts ska bjuda på både positiva överraskningar och lite mer optimistiska tongångar avseende den framtida utvecklingen.

Vi ska heller inte glömma den något oberäkneliga jokern Donald Trump snart måste börja leverera på sina ekonomisk-politiska löften. Senast mot slutet av februari lär en preliminär budget för det nya året presenteras och då, om inte tidigare, ska det vara dags för leverans.

Ingen tror att han kommer att få igenom allt men delar av hans program lär ändå finnas med i det underlaget. Det borde kunna ge en viss positiv börsskjuts, framför allt i USA men med spridningseffekter även till andra delar av världen.

Viktigt att ha i åtanke är att det är den amerikanska kongressen och inte presidenten som ”äger” det slutgiltiga budgetbeslutet så det här är en stor osäkerhetsfaktor inför februari. Risken är därför stor att utfallet ändå blir en besvikelse.

Den försiktiga investeraren gör kanske rätt i att avvakta inför budgetbeslutet. Vi väljer en mer offensiv ansats men betonar ändå riskerna. Samtidigt är väl den bistra sanningen att det Trumpska presidentskapet kommer att vara en osäkerhetsfaktor att ta hänsyn inför alla investeringsbeslut under överblickbar framtid.  

Rent generellt har dessutom den politiska risken stigit med allt fler beslut tas i i protektionistisk riktning, inte bara i USA, och potentiellt osäkra valresultat i flera europeiska nyckelstater.

Ett visst bekymmer för den svenska börs som är vårt placeringsuniversum är den förstärkning som skett av den svenska kronan. Än så länge handlar det dock i huvudsak om en normalisering av valutakursen efter den stora, riksbanksledda försvagningen under fjolåret. Det borde därmed inte vara någon avgörande faktor för ett exportföretag som det förhoppningsvis ska vara attraktivt att placera i.   

Sammantaget blir vår bedömning att det kan vara dags att höja risknivån i portföljen även om det finns betydande osäkerhetsfaktorer att ta hänsyn till. Samtidigt befinner sig marknadsräntorna i en uppåtgående trend vilket gör det mindre attraktivt att parkera pengarna i den typen av tillgångar.

Vårt allokeringsförlag för februari blir därmed 70 procent aktier, 10 procent ränteplaceringar och 20 procent i alternativa investeringar.

Våra tankar i form av alternativa placeringar kan ni läsa om i Pär Ståhls fondtexter.

För aktie och fondplaceringar hänvisar vi till våra listor över tio köpvärda aktier i februari samt tio köpvärda fonder i februari, läs här.