Högsta Domstolen i Storbritannien meddelade i ett beslut på tisdagen att regeringen måste tillfråga parlamentet innan den utlöser utträdesparagraf 50 i EU-fördraget.

Det rapporterar Bloomberg News.

Högsta Domstolen går därmed på samma linje som lägre instans, High Court, som kom till samma slutsats i ett beslut i november. Högsta domstolens beslut fattades med röstsiffrorna åtta mot tre.

Domstolen beslutade samtidigt enhälligt att Storbritannien inte behöver tillfråga de lagstiftande församlingarna i Nordirland och Skottland beträffande artikel-50-förfarandet.

Den brittiska regeringen sade i en första kommentar att man kommer att rätta sig efter domstolens beslut. Labourledaren Jeremy Corbyn sade samtidigt att partiet kommer att försöka förändra artikel-50-lagförslaget och bygga in en skrivning om full access till EU:s gemensamma marknad.

Labourparlamentarikern John Mann sade till Bloomberg News att han räknar med att parlamentet kommer att få ta ställning till ett enkelt förslag om artikel-50 och han tror att parlamentet kan få rösta om förslaget redan på måndag.

Premiärminister Theresa May har tidigare sagt att regeringen avser att utlösa paragraf 50 senast i mars i år. Denna deadline kan nu bli svår att hålla.

Regeringen vill undvika en parlamentsbehandling som skulle kunna innebära minskad handlingsfrihet inför brexitförhandlingarna. En väg framåt skulle därmed kunna vara att lägga fram ett så "renodlat" mandat som möjligt för parlamentet att rösta om.

Samtidigt har Theresa May signalerat att hon är redo för en "hård brexit", där Storbritannien lämnar den inre marknaden för att få kontroll på immigration och lagstiftning.

Det är en linje som väcker kritik i flera läger. Många ledamöter i parlamentet är emot brexit men anses samtidigt inte redo att rösta nej till att inleda brexitförhandlingarna, eftersom det skulle gå emot folkviljan i brexitomröstningen. Däremot kan det bli aktuellt att göra olika former av tillägg till ett mandat.

"I underhuset är det uppenbart så att det finns rätt många konservativa som skulle vilja se fler villkor för brexit, och det handlar snarare om de kan lycka samla sig runt sådana tillägg. Det finns en än större majoritet som inte är nöjda med den riktning som saker tagit i överhuset", sade Alan Renwick på Constitution Unit vid University College London till Bloomberg News.