Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet kommer att medföra ökad handelsprotektionism som missgynnar multinationella företag, men gynnar små och medelstora bolag som inte berörs av ökade handelshinder vid nationsgränser.
Det sade Marko Papic, geopolitisk strateg vid analysfirman BCA Research, under Skagen Fonders nyårskonferens 2017 i Stockholm.
"Världen under de senaste 20 åren var designad för multinationella företag. Nu är de på väg att förlora", sade han.
"Smallcap-bolag är oftast inhemskt orienterade och de kommer att vara vinnarna under de kommande tio åren", förutspår Marko Papic.
Vidare kommer geopolitiska risker att förbli en medvind för tillgångar som uppfattas som "trygga hamnar". Det gäller särskilt amerikanska aktier, sade han.
Den amerikanska ekonomin kommer att förbli en viktig del av investeringsportföljen eftersom USA med sin stora inhemska marknad på många sätt kommer att vara skyddad när globaliseringen minskar, resonerar han också.
Under sitt anförande sade strategen att de senaste decenniernas vinnare har varit länder som har förlitat sig på utländsk efterfrågan, däribland Sverige och flera länder i Sydostasien. Nu kommer dessa länder att drabbas negativt, tror den geopolitiska strategen.
Han tror emellertid att Kina, som också har en stor del av sin ekonomi riktad mot export, ändå kommer att klara sig hyfsat med anledning av att landet har en växande medelklass och att Kinas ledning försöker ställa om ekonomin i riktning mot ökad inhemsk konsumtion.
Marko Papic bedömer vidare att minskad globalisering kommer att medföra ökad inflation.
"De 35 senaste årens starka utveckling för statsobligationsmarknaden är därför över", sade han.
Efter finanskrisen 2008 trodde många att ökad protektionism likt på 1930-talet var på väg, men så blev det inte. Vad är skälen till att du tror att rädslan för protektionism kommer att materialiseras denna gång?
"Till skillnad från på 1930-talet hade vi 2008 många institutioner som Världshandelsorganisationen WTO och olika handelsavtal som gjorde det svårt att införa tariffer och vidta protektionistiska åtgärder. Det kom också en mycket tydlig uppmaning av G20 vid flera möten att man inte skulle använda protektionism. Så man hade lärt sig läxan från 1930-talet", säger Marko Papic till Nyhetsbyrån Direkt.
"Problemet är dock att under den ekonomiska återhämtningen från finanskrisen förändrades inte särskilt mycket för stora delar av befolkningen och nu kräver de protektionism", fortsätter den geopolitiska strategen.
"Handelsinstitutionerna kan inte övervinna demokrati. Det finns en folkvilja. Donald Trump har inte valts på en skattesänkningsagenda eller en avregleringsagenda - utan på att bygga en mur och att höja tullarna", säger Marko Papic.
Han anser att Donald Trump vann eftersom arbetare i amerikanska mellanvästern som tenderar att rösta på Demokraterna antingen avstod från att rösta på henne eller faktiskt bytte sida till Donald Trump.
"Han segrade inte för att han vann Virginia och Colorado - han förlorade faktiskt de delstaterna. Han segrade eftersom han vann Michigan, Wisconsin, Pennsylvania och Minnesota. Han kommer inte att glömma det. Ifall Trump vill vinna igen 2020 kommer han att behöva säkerställa att dessa väljare stannar med honom - och dessa väljare vill ha protektionism", resonerar strategen.
Är det vettigt att de vill ha protektionism? Kommer jobben komma tillbaka? frågar Marko Papic sig.
"Nej, dessa människor kommer inte att hjälpas av protektionism. Problemet i USA är att landet inte har omfördelat inkomsterna från globaliseringen såsom andra länder har gjort. Det har man visserligen inte gjort bra någonstans, men i Europa har man åtminstone exempelvis gratis utbildning och sjukvård, så att vara en del av den lägre medelklassen i Europa är mindre smärtsamt än vad det är i USA", säger Marko Papic.
"Men icke desto mindre tror dessa människor nu på berättelsen att det är Kinas fel och nu vill de se blod. När USA inför protektionism befarar jag att det kommer att vara alltför frestande för många länder såsom Kina att inte följa efter", uppger han.
Du visade en graf över globalisering (mätt som handelns andel av global BNP) under de senaste 200 åren som du menar indikerar att globalisering fluktuerar över tid och i hög grad bestäms av politik. Drivs dock inte globaliseringen även av exempelvis teknologisk utveckling och ökade transportmöjligheter?
"Det håller jag inte alls med om. Mitt diagram visar precis att det där inte stämmer. Handelns andel av världsekonomin går upp och ned. Den gick ned ganska kraftigt under en tid när teknologin blommade upp, runt år 1880-1900, när man hade järnvägsbyggnation i Europa. Då hade man en massiv ökning av teknologisk kunskap och kollapsande transportkostnader - ändå försvagades globaliseringen", säger Marko Papic.
"Så globaliseringen fortgår inte enligt en rak trendlinje utan går upp och ned i cykler. Det visar att det inte är teknologi som avgör dessa cykler - det är något annat", säger strategen.
"Det andra jag skulle säga är att det i dag finns mycket entusiasm kring teknologi, exempelvis kring hur alla dessa sociala medier ska ena oss - det är absolut felaktigt på så många nivåer", säger han.
"För det första underlättar sociala medier polarisering eftersom man inte träffar folk man inte håller med om. De hjälper bara folk att hitta andra som är exakt som de själva", uppger han.
"Det andra skälet är att teknologiförespråkare glömmer att internet är en fysisk plats - det är ingen 'Edens lustgård' dit vi går och njuter av våra nationsfria identiteter. Internet är mycket fysiskt och regeringar vill filtrera det. Om de vill manipulera det kan de fysiskt göra det vid platser där signalerna kommer in, såsom i fiberoptiska kablar", säger strategen.
"Det tredje skälet är att vi redan ser att regeringar inför protektionism på internet, så när jag åker till Kina och instinktivt öppnar Google så fungerar det inte. Realiteten är att internet och teknologi kommer att vara i frontlinjen när det gäller protektionism. De kommer att vara staters nyckelverktyg för att begränsa globaliseringen", förutskickar Marko Papic.
