Han tror generellt att man kommer att behöva öka pensionsavsättningarna för låginkomsttagare, men han håller det för otroligt att det sker i det allmänna pensionssystemet.

"Det verkar vara en död fråga. Det finns ingen politiker som ingår i pensionsgruppen som driver den frågan", säger Dan Adolphson.

"Det blir nog arbetsmarknadens parter som kommer att komma fram med lösningar på den problematiken via tjänstepensionen", tror AMF-ekonomen.

Staten pratar om att vi måste arbeta längre medan arbetsmarknadens parter sätter av mer pengar till tjänstepensionen, konkluderar han.

Den generella tjänstepensionsavsättningen på normala inkomster är enligt svenska kollektivavtal 4,5 procent av lönen. Det har dock blivit vanligare att arbetsmarknadens parter avtalar om en större avsättning.

"Tittar man på privatanställda arbetare så är det var fjärde person som får den här extra inbetalningen i form av deltidspension eller flexpension. Det här är överenskommelser som man har nått inom vissa sektorer på arbetsmarknaden. Jag tror att det kommer att fortsätta", säger Dan Adolphson.

Någonstans mellan 700.000-800.000 svenskar får den här inbetalningen. Den är ofta någonstans mellan 0,5-1,5 procent av lönen, utöver den vanliga tjänstepensionsavsättningen på 4,5 procent, uppger AMF-ekonomen.

Anledning till detta är dels att möta trenden att vi lever allt längre.

"Sedan ser vi att man pensionerar sig på ett annat sätt i framtiden. Man går inte nödvändigtvis i pension från en dag till en annan utan man kanske vill gå ned i arbetstid. Därför inför man andra utbetalningsregler där du kan ta ut en liten del av din tjänstepension", säger han.

Många som går i pension anger hälsoskäl.

"Det enda som återstår om man inte kan jobba längre, när vi lever längre, är att man sätter av mer pengar till pensionen", säger Dan Adolphson.

AMF-ekonomen anser att det är problematiskt att den här typen av överenskommelser bara har nåtts inom mansdominerade sektorer.

"Där har man gått före. Tittar man exempelvis på kommun- och landstingsanställda finns inte den lösningen, utan där stampar man fortfarande vid 4,5 procents avsättning till tjänstepensionen", säger Dan Adolphson.

Om man slår ihop den allmänna pensionen med tjänstepensionen får låg- och medelinkomsttagare en samlad pensionsinbetalning på ungefär 23 procent av sin lön, medan höginkomsttagare får en inbetalning på 30 procent på sina högre lönedelar.

"Det där tror jag håller på att utvecklas till ett problem. Där borde staten och arbetsmarknadens parter diskutera ihop sig. Det borde vara en fråga för trepartssamtal så att man får ett pensionssystem som hänger ihop", anser AMF-ekonomen.

Uppväxlingen av tjänstepensionsavsättningen från 4,5 procent av lönen till 30 procent av lönen sker ungefär där avsättningen till den allmänna pensionen upphör?

"Det är inte perfekt harmoni där faktiskt. Avsättningen till den allmänna pensionen löper upp till motsvarande en månadslön på drygt 41.000 kronor. Den högre inbetalningen till tjänstepensionen på 30 procent får man redan vid månadslöner från drygt 38.000 kronor. Man skulle kunna argumentera att de som har löner däremellan blir överkompenserade eftersom de dels får en större inbetalning till tjänstepensionen och även en inbetalning till den allmänna pensionen", säger han.

Det belyser att pensionssystemet har olika huvudmän - både staten och arbetsmarknadens parter. För en utomstående hänger det inte ihop, enligt AMF-ekonomen.

Varför har arbetsgivarna gått med på det här?

"Huvudförklaringen är att man ville att övergången från förmånsbestämda tjänstepensioner till premiebestämda tjänstepensioner skulle vara kostnadsneutral för arbetsgivarna. Den allmänna pensionen var inte något man då hade vid handen, utan det var något som staten ansvarade för", säger Dan Adolphson.

"Det är likadant med det allmänna pensionssystemet - när man utformar det så tittar man inte så mycket på hur tjänstepensionssystemet fungerar. Det finns ju en viss överlappning, men det finns samtidigt detaljer som visar att det inte fungerar i perfekt harmoni", tillägger han.

Politikerna diskuterar att ändra tidpunkten för när man tidigast får ta ut allmän pension.

"I riksdagens pensionsgrupp för man diskussioner om att ändra tidpunkten från 61 år till 62 eller 63. Processledare Göran Hägglund och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll signalerar att man bör nå någon slags överenskommelse under 2017. Det är ett sätt man kan använda för att få oss att gå i pension senare", säger Dan Adolphson som tror att en höjning av denna åldersgräns är på väg.

"Vi har ju ingen formell pensionsålder i Sverige i dag, men många tänker sig ändå runt 65 år. Det är en känsla som är djupt rotad", noterar han.

Sverige har ganska höga grundskydd i såväl pensionssystemet som det övriga välfärdssystemet. Bland annat finns det garantipension och bostadstillägg för pensionärer.

Om man ska vara krass - lönar det sig för låginkomsttagare att pensionsspara och att jobba många år?

"De som har haft ett långt arbetsliv med låg inkomst får en pension som inte är särskilt mycket större än den som har arbetat lite eller inte alls, och som får garantipension, bostadstillägg och i vissa fall äldreförsörjningsstöd. I vissa fall kan det handla om bara några hundralappar i månaden efter skatt och det borde vara en fråga som är föremål för politisk diskussion", säger Dan Adolphson.

Han beskriver det allmänna pensionssystemet som ganska jämntjockt.

"Skillnaden får du med tjänstepensionen. Omfattas du inte av tjänstepension får du bara den allmänna pensionen som närmast är att ses som en basinkomst", säger Dan Adolphson som anser att det är ett politiskt problem.

"Egentligen borde man sätta mål om att fler ska kunna leva på sin pension i framtiden. Då hamnar vi åter vid problemet att låg- och medelinkomsttagare får en inbetalning till pensionen som kanske är för låg", argumenterar han.