"Dyrt privatspara för långt liv"

Sparande Trots att eget sparande kan komma att få större betydelse för privatekonomin på äldre dagar är det svårt att hitta prisvärda alternativ för privat pensionssparande om man vill ha livsvarig utbetalning.

Investeringssparkonto (ISK) förs fram av flera bedömare som ett prisvärt långsiktigt sparande. Avgifterna är låga, men ISK erbjuder inte möjlighet till livsvarig utbetalning som man däremot alltid får inom det statliga allmänna pensionssystemet och som i regel är valbart även för tjänstepensioner.

Finns det privata sparalternativ med livsvarig utbetalning?

"Det går att köpa kapitalförsäkringar med traditionell förvaltning, men ska man koppla på många av de här försäkringsmomenten blir kostnaden väldigt hög. Det är inte ovanligt att man får betala årliga avgifter på 3-4 procent om man kopplar på alla momenten. Väljer man investeringssparkonto finns det i stället lågavgiftsfonder där man kan komma ned till avgifter på ungefär 0,4 procent på kapitalet, eller till och med lägre", säger Dan Adolphson, trygghetsekonom på pensionsbolaget AMF, till Nyhetsbyrån Direkt.

Om man vill ha den trygghet som livsvarig utbetalning innebär vid ett oväntat långt liv förefaller man snarare vara hänvisad till yrkeslivet för att säkra upp en bra pension.

"Överallt ser vi budskapet att ett privat sparande är viktigt för att få en bra pension. Det är klart att privat sparande är viktigt, men det viktigaste är yrkeslivet", säger Dan Adolphson och hänvisar till vikten av att jobba länge, att arbeta heltid samt att jobba på en arbetsplats med kollektivavtal så att man får inbetalningar till tjänstepensionen.

"I tjänstepension finns livsvarig utbetalning inbyggt", säger AMF-ekonomen.

"Sedan ser vi i och för sig att många väljer bort det: 4 av 10 pensionskronor hos oss tas ut på kort tid just nu", noterar Dan Adolphson.

Efter att avdragsrätten för privat pensionssparande avskaffades häromåret har många sparare letat efter nya sparalternativ.

"När det gäller privatsparande är det nog investeringssparkonto och amortering på bolån som är de sparformer som de flesta sparare verkar ha hittat. Men det är ju inte regelrätt privat pensionsförsäkring. Det finns ingen regelrätt ersättning", konstaterar han.

Finns det en välfungerande marknad som gör att det växer fram intressanta alternativ, eller är det en död marknad?

"Det är en död marknad för alla utom de som saknar tjänstepension i sin egen anställning och för egenföretagare, för de kan fortsätta spara med avdragsrätt", svarar Dan Adolphson.

Han tror att det skulle krävas någon form av politiskt initiativ med skattesubvention kring långsiktigt privat sparande.

"Men det verkar inte som att man är beredd att införa det. Våra politiker är inriktade på att alla ska jobba längre och att det är lösningen på hur man tryggar framtidens pensioner", säger AMF-ekonomen.

Tidigare har avdragsrätten varit ett stort försäljningsargument, bedömer han.

"När avdragsrätten försvann blev det en dålig idé att spara privat till sin pension. Men det har varit ett gradvis sluttande plan sedan man införde jobbskatteavdragen som gjorde att det blev en skillnad i skatt mellan arbetsinkomster och pension", noterar han samtidigt.

Kan löneväxling, där man tar en del av sitt löneutrymme och sätter av till tjänstepension, vara en metod för att få in mer pengar till en sparform där det finns möjlighet till livsvarig utbetalning?

"Ja - då får man en viss garanterad pension i framtiden och man får också livsvarig utbetalning om man vill", svarar AMF-ekonomen och framhåller att man i så fall får en pensionslösning till väldigt låga avgifter - i alla fall om man löneväxlar inom kollektivavtalad tjänstepension.

"Löneväxling är ett jättebra sätt att spara för framförallt höginkomsttagare med en månadslön över ungefär 41.000 kronor per månad. Om man har lägre inkomster påverkas rätten till allmän pension, och om man löneväxlar mycket kan även rätten till föräldrapenning och sjukpenning påverkas", uppger Dan Adolphson.

AMF har många kunder inom LO-kollektivet där löneväxling inte är ett bra alternativ. Men tittar man på tjänstemän med högre löner kan det absolut vara någonting att tänka på, anser AMF-ekonomen.

"Många företag har ju pensionspolicys där man tillåter de som har lite högre löner att ta en del av löneutrymmet för att i stället förstärka sin pension. För den enskilde kan det finnas en vinst också för att det är en skillnad i skatt mellan pension och lön sett ur arbetsgivarens perspektiv. Många som löneväxlar en hundralapp får i realiteten en pensionsavsättning på 106 kronor", säger han.

Eftersom den allmänna pensionen bedöms bli en lägre andel av lönen framöver är det för privatpersoner viktigt att tänka på tidpunkten för när man går i pension, enligt AMF-ekonomen.

"Om jag går i pension vid 61 år i stället för 65 minskar min allmänna pension med ungefär 25 procent, så det har en jättestor effekt för min plånbok. Och likaså om jag jobbar till 66 år istället för till 65 så höjs min allmänna pension med någonstans mellan 6-8 procent, lite beroende på när du är född", säger han.

Värt att notera är att det främst är den månatliga pensionsutbetalningen som påverkas av när man går i pension - inte så mycket den totala förväntade pensionen. Om man exempelvis går i pension senare minskar nämligen antalet förväntade pensionsår. Om det är 17 pensionsår mellan 65 år och medellivslängden på 82 år så utgör ett arbetsår närmare 6 procent av den väntade pensionstiden.

Om man får 6-8 procent i högre pension av att jobba ett år extra till 66 år så väntas alltså kanske inte den totala livspensionen öka särskilt mycket? Den trycks snarare ihop över en kortare förväntad tid?

"Så kan det absolut se ut", medger Dan Adolphson.

Å andra sidan får man lön under varje extra år man arbetar.

"Där ligger den stora vinsten", säger han.

"Sedan vill jag också tipsa om att på många arbetsplatser, inte minst i privat sektor, kan man numera gå ned i arbetstid från 60 års ålder. Det står inskrivet i många kollektivavtal. Det kan vara ett sätt för många att orka jobba längre. Det håller på att breda ut sig", säger han.

När det gäller frågan om att arbeta längre gäller det även att ta reda på vad som gäller kring sin tjänstepension.

"Grundregeln är att om man har en premiebestämd pension tjänar man ofta på att jobba vidare, men inom många tjänstepensionsavtal, inte minst på den privata sidan, får man inte inbetalningar efter 65 år", säger han.

Äldre pensionslösningar innebar oftast att den anställde får en specificerad andel av lönen i pension.

"Om jag är lite äldre och omfattas av en förmånsbestämd tjänstepension är den i regel slutbetalad när man har kommit upp i 30 års tjänstgöringstid, eller 360 månader. Om man har gjort det finns det inte samma drivkraft att jobba efter 65 år", fortsätter Dan Adolphson.

"Om man är osäker gör man klokt i att höra av sig till sin arbetsgivare eller sitt fackförbund och höra vad som gäller på den arbetsplats där man jobbar", säger han.

För de som inte har en fullt ut inkomstbaserad pension, utan som får grundskyddet garantipension eller bostadstillägg som utfyllnad, finns det i vissa fall bara små incitament att jobba vidare eftersom den typen av tillskott inte räknas upp.

Samtidigt torde den progressiva beskattningen av inkomst av såväl arbetsinkomster som pension generellt minska effekten efter skatt för individen av att jobba längre?

"Ja, absolut".

Det finns dock ytterligare skatteeffekter att beakta angående beslutet om när man ska gå i pension.

"Om man väntar med att gå i pension till 66 får man faktiskt behålla lite mer av sin inkomst för att det blir lägre skatt från och med den 1 januari det år som man fyller 66. Det här känner många inte till", säger Dan Adolphson.

"De flesta som går i pension kanske gör en prognos via www.minpension.se där man får besked via Pensionsmyndigheten och sina pensionsbolag om vilken pension som väntar. Men de beloppen är före skatt - om man tittar efter skatt finns det för vissa låg- och medelinkomsttagare en poäng med att gå i pension senare", tillägger han.

AMF-ekonomen rekommenderar Skatteverkets hemsida och funktionen Räkna ut din skatt.

"Min bild är att väldigt få blivande pensionärer går dit. Det är sällan en sak som man tänker på när man går i pension", säger Dan Adolphson.

För särskilt insatta sparare rekommenderar han även Pensionsmyndighetens så kallade typfallsmodell i form av ett Excel-ark där man kan göra vissa egna beräkningar.

När det gäller att få en överblick kring kapitalförsäkringar får Konsumenternas Försäkringsbyrå en rekommendation. Det är en bra källa för kostnadsfri och oberoende information, enligt Dan Adolphson.

Pensionsbolaget AMF ägs av LO och Svenskt Näringsliv.

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -