Den svenska detaljhandelns försäljning väntas öka 3,5 procent 2016 och öka 3,5 procent 2017.
I den senaste prognosen, i juni, väntades detaljhandeln öka med 4,0 procent 2016 och öka med 3,5 procent 2017.
HUI Research konstaterar att detaljhandeln har en fortsatt stabil tillväxt. Hushållens detaljhandelskonsumtion fortsätter att hållas uppe tack vare stigande inkomster drivna av ökande reallöner och en betydande sysselsättningsökning, dock finns konsumtionshämmande faktorer
Michael Cronholm, konsultchef på HUI Research, sade vid en pressträff att de ser en avtagande men fortsatt stark detaljhandelstillväxt under 2016.
Prisökningarna i dagligvaruhandeln har dock växlat ned och befolkningstillväxten har inte fått den effekt som de tidigare trott, vilket gjort att de reviderat ned prognosen för dagligvaruhandeln i år.
De ser redan nu att hushållen är mer pessimistsiska, bostadspriserna dämpas, inflationen är på väg upp och höstbudgeten antas inte ge några stora effekter på hushållens konsumtion, vilket gör att de reviderar ned prognosen för hushållens konsumtion.
Importpriserna har sjunkit i takt med att kronan stabiliserats. Livsmedelspriserna har minskat totalt, inte minst vad gäller frukt och grönt. Lågprisalternativen fortsätter att växa, vi har en konkurrens från restaurangsektorn och befolkningstillväxten har inte slagit igenom som antagits.
Sällanköpsvarubrancshen är fortsatt stark och har hittills under året visat en omsättningstillväxt på 4,9 procent, vilket gör att HUI Research håller fast vid sin prognos på 4,0 procent i år.
Andreas Svensson, detaljhandelsanalytiker på HUI Research, konstaterade att e-handeln fortsätter att växa så det knakar. De som handlar på nätet handlar mer, och ökar sitt "snittvärde".
E-handeln väntas växa med 8 miljarder kronor till cirka 58 miljarder kronor i år, och den väntas nu stå för cirka 8 procent av den totala detaljhandeln. Dagligvaruhandeln fortsätter dock att släpa efter på nätet, och omsätter idag cirka 4 miljarder kronor totalt. Denna bransch växer dock på senare tid, med mer aktiva kedjor.
Kläd- och elektronikhandeln har båda uppvisat svaga tillväxttal och mycket tyder på att båda branscherna tvingas rea ut sina produkter under hösten
Modehandeln har uppvisat prishöjningar om 3 procent i år, men det finns en fördröjning i klädpriserna på 6-9 månader, och effekterna av dämpade importpriser har ännu inte slagit igenom helt.
En förklaring till att klädhandeln får problem är att e-handeln från utlandet har ökat. Det svaga pundet har också gynnat Storbritannien.
"Det är framförallt mode som vi vill handla internationellt", sade Andreas Svensson.
Han sade också att vi knappt haft någon höst att tala om så en del av kollektionerna kan tvingas reas ut innan vintern kommer.
Elektronikhandeln saknar i år en produkt som kan agera draglok för höst- och julhandeln. Marknaden för "måste-ha-produkter" som platt-tv, HD-tv, smarta mobiler och Playstation har mognat och ingen produkt med bred popularitet har kommit i deras ställe.
HUI Research har dragit ned sin prognos för elektronikhandeln till +1,0 procent i år (+3,0), för klädhandeln till +1,5 procent (+3,0) och för möbelhandeln till +5,0 procent (+6,5). Prognoserna för bygghandeln och sport- och fritidshandeln lämnas oförändrade på +5,0 respektive +4,0 procent.
Försäljningstillväxten i bygghandeln har påverkats av minskade ROT-avdrag och amorteringskraven, och det finns en tendens till dämpning. Bostadsmarknaden är viktig, dels är en prisuppgång viktig då man "investerar i sitt boende", dels behövs en hög omsättning för att gynna bygghandeln. Därför är det svårt att göra prognos så bedömningen om bostadsmarknaden är osäker.
Andreas Svensson noterade också att KI-barometern på onsdagen visade en förbättring för hushållen. Den egna ekonomin den viktigaste för detaljhandeln, och uppgången för bedömningen där talar för en lite ljusare bild för sällansköpsvaruhandeln framöver.
