Den mycket låga räntan har tvingat investerare som söker avkastning längre ut på riskskalan. Många har köpt företagsobligationer i stor omfattning, vilket har lett till att företagens finansieringskostnader fallit kraftigt.

Investeringskollektivet har även satt sitt hopp till aktier när avkastningen på traditionella investeringsinstrument sinat.

Samtidigt innebär den svaga globala tillväxten och den generellt sett låga investeringsviljan innebär att företagen – och därmed vinsterna – inte växer i någon vidare utsträckning.

Så vad händer när företagen, å ena sidan, kan låna billigare än någonsin tidigare men, å andra sidan, har svårt att växa och generera ökad avkastning?

Svaret är kortsiktiga beslut som på sikt hotar hela systemet.

Enligt Citibank har de amerikanska bolagen historiskt investerat 4 dollar i verksamheten för varje dollar de delat ut. I dag går det 2 dollar i investeringar på varje utdelad dollar.

Att bolagen investerar mindre i fabriker, patent och andra tillgångar när världsekonomin växer långsammare än före finanskrisen är lätt att förstå.

Men varför lånar de i så fall mer?  Bolagen emitterar företagsobligationer och ökar skuldsättningen i högre takt än på länge. Enligt fondjätten Blackrock hade fler företagsobligationer köpts under årets åtta första månader än under hela rekordåret 2015.

Att intresset är på topp kan till viss del tillskrivas den europeiska centralbanken som sedan ett par månader köper företagsobligationer i euro. När det blir trångt på köpsidan driver det ner räntorna ytterligare.

Så vart går då det kapital företagen lånar in genom obligationer om det inte till ökade investeringar?

Till aktieägarna, i huvudsak.

Genom att antingen dela ut en stor del av de lånade pengarna, alternativt använda dem för att återköpa egna aktier, skapar företagen avkastning för sina ägare. Både utdelning och återköp resulterar i stigande aktiekurser. Det innebär fetare bonusar för bolagscheferna. Alternativet – att inte dela ut eller återköpa – ter sig inte lika attraktivt.

Ränteinvesterarna – det vill såga de som köper företagsobligationer – är vinnare de med. Istället för noll eller negativ avkastning i statsobligationer får de några procent av företagen.

Så ser spelet ut idag: Hög efterfrågan på företagsobligationer ger bolagen billig finansiering som sedan skyfflas vidare till aktieägarna. Värdet på företagsobligationerna ökar i värde, vilket räntefondförvaltarna gillar.

Bieffekten, att företagens skulder ökar kraftigt, talar man tystare om.

Men vad händer om världskonjunkturen viker – IMF flaggade nyligen för ännu en trolig nedrevidering av den globala tillväxten – och bolagens kassaflöde minskar när efterfrågan svalnar några grader till? Företagsvinsterna ska ju räcka till mer än de små investeringarna. Det ska betala räntor till obligationsägarna och utdelningar till aktieägarna.

Med en liten eller obefintlig generell vinsttillväxt, måste investerarna inse att i en miljö med fortsatt svag tillväxt och rekordlåga räntor så kommer också avkastningen sjunka markant från historiskt höga nivåer?

Och vad händer den dag världen inte längre litar på att centralbankerna kommer fortsätta vräka ut extra pengar? När företagens billiga finansiering torkar upp, eller vinstnivåerna sjunker till en nivå där företagens högbelånade återköp, utdelningar och framför allt räntebetalningar blir ett problem?

Svaret är sannolikt en synkroniserad dubbelkrasch. Marknaden för företagsobligationer kollapsar samtidigt som aktiemarknaden. På samma sätt som de dragit upp varandra kommer de att dra ned varandra.

Vi kanske inte kommer att få uppleva den situationen i närtid, kanske aldrig.

Men under senaste året har fonder som investerar i företagsobligationer blivit enormt populära och högutdelande eller återköpande bolag har firat segrar på världens börser.

Som investerare bör man vara medveten om riskerna som lurar under ytan och ha koll på hur brickorna i det stora dominospelet är positionerade. Blotta risken att systemet börjar gunga är skäl nog att vara försiktig. Faller den ena så faller den andra.

Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.