Vad är egentligen bäst – låg eller hög värdering? Bland finansaktierna på börsen går en tydlig skiljelinje mellan stora och små aktörer, mellan vinsttillväxt och höga utdelningsnivåer.
Nordens största bank Nordea handlas i dagsläget till 10,8 gånger årets väntade vinst. Det är klart lägst bland de finansrelaterade bolag som SME Direkt sammanställer prognoser på.
I nischbanken Collector är värderingen mer än dubbelt så hög. Collector väntas göra en vinst på 4,58 kronor och aktien handlas idag till 26 gånger den prognosen.
Skillnaden i värderingen har en enkel förklaring. Infrias konsensusprognosen på Nordea så faller storbankens vinst med 9 procent jämfört med fjolåret och mellan 2015 och 2018 väntas banken visa upp en negativ vinsttillväxt på 2 procent.
I Collector väntas å andra sidan vinsten öka med 147 procent mellan 2015 och 2018.
Teoretiskt ska det finnas ett positivt samband mellan vinsttillväxt och värdering. Ju mer vinsten väntas öka i framtiden, desto högre värdering ska bolaget ha.
I de två graferna nedan finns det tre grupperingar: De fyra storbankerna (blå blipp), de tre nischbankerna Resurs, Nordax och Collector (röd), samt de två inkassobolagen Hoist Finance och Intrum Justitia (grön).
I det vänstra plotdiagrammet visas genomsnittet för varje grupp i termer av värdering (p/e-tal 2016) och väntad vinsttillväxt fram till 2018.
Storbankerna väntas i snitt visa upp en nästan oförändrad vinstutveckling kommande år och värderas ändå till i snitt p/e 12,9.
Nischbankerna spås ha en genomsnittlig tillväxt på 125 procent fram till 2018 och värderas som grupp till p/e 17,2. Slutligen inkassogruppen värderas mitt emellan till 15,2 på basis av en väntad vinsttillväxt på 105 procent.
Nu är det inte så enkelt så att värderingen enbart handlar om vinsttillväxt. Någonstans vid horisonten bestäms ett bolags värde av hur mycket pengar som flyter från företaget tillbaka till dess aktieägare. Och som framgår av den högra grafen skiljer sig utdelningsnivåerna markant åt mellan de olika grupperna.
Storbankerna väntas för verksamhetsåret 2016 i snitt leverera en direktavkastning, så kallad yield, på 5,8 procent i vår. Det är en generös nivå jämfört med börsen i allmänhet och övriga finansrelaterade aktier i synnerhet.
Men baserat på analytikernas prognoser ska storbankernas utdelningar inte växa mer än 11 procent kommande år. Inkassobolagens utdelningar spås under samma period i snitt växa med 171 procent och nischbankernas utdelningar med 140 procent, enligt SME Direkt.
Naturligtvis bör det i en fungerande marknad finnas ett negativt samband mellan yield och väntad utdelningstillväxt. Noterbart i sammanhanget är att Collector drar ned snittet för nischbankerna betydligt eftersom bolaget inte väntas dela ut några pengar alls de närmaste åren.
Och poängen? Syftet med graferna är att i första hand visa att det finns rationella skäl till skillnader i värdering som på pappret förefaller vara absurt stora. Olika förväntningar på vinst- och utdelningstillväxt i olika delsegment av en och samma bransch styr värderingarna.
Den praktiska nyttan? Ja, den som placerar kortsiktigt kanske kan spekulera i att höga utdelningsnivåer kan understödja aktiekurserna i storbankerna fram till utdelningssäsongen om ett halvår. Men den som placerar långsiktigt ska kanske acceptera en högre prislapp för att i framtiden få njuta frukterna av de mindre aktörernas högre vinst- och utdelningstillväxt.
Oavsett vilken hållning man väljer kommer man dock inte undan att prognoser är föränderlig materia, liksom aktiekurser. Graferna visar hur värderingarna ser ut idag. Om ett halvår kan de se helt annorlunda ut.
De mindre finansaktörerna är mer snabbfotade och har förutsättningar att växa vinsterna och utdelningarna, men det är därmed också per definition mer riskfyllda placeringar. Även storbanker kan kollapsa, men de står ofta på fler ben än de mindre kollegorna i branschen.
