Centralbankerna lär agera

Att britterna röstade för att lämna EU skickade en chockvåg genom de finansiella marknaderna. Chocken blev desto större eftersom marknaderna inför folkomröstningen hade börjat prisa in att britterna skulle rösta för att stanna i unionen.

Ett tydligt exempel på det är att den svenska börsen, som höll stängt under fredagen, i förra veckan noterade en uppgång på cirka 4 procent medan genomsnittsbörsen i EMU-området sjönk med runt 2 procent. Fredagens nedgång i EMU-området landade på hela 7 procent med en spridning på 4-12 procent.

Den brittiska börsen sjönk i sin tur med mer måttliga 3,1 procent men till det ska läggas att pundet sjönk med närmare 10 procent, till nytt 30-årslägsta.

I jakten på trygga alternativ har vi sett ett stigande guldpris, sjunkande långräntor och kraftiga yen- och dollarförstärkningar. Den svenska kronan har i sin tur försvagats något.

Av allt att döma går vi nu in i en period med ökad osäkerhet. Framför allt gäller det på det politiska området men det ger i sin tur spridningseffekter till de finansiella marknaderna.

För även om de flesta bedömare inför den brittiska folkomröstningen tonade ner de realekonomiska effekterna av en eventuell Brexit så tycks osäkerheten kring detta ha ökat väsentligt nu när man står inför fullbordat faktum. Ett skäl som flera betonar är att det brittiska valresultatet kommer vid ett känsligt läge då den globala återhämtningen fortfarande går trögt och centralbankernas penningpolitiska arsenal är i det närmaste uttömd.

Huvuddelen av den makrostatistik som kommer att publiceras under de kommande veckorna är insamlad innan den brittiska folkomröstningen och blir därmed svår att tolka. Framför allt gäller det olika former av förtroendeindikatorer som exempelvis fredagens inköpschefsindex.

Vår uppfattning är ändå att hygglig makrostatistik kan verka lugnande på de finansiella marknaderna medan eventuella svaghetstecken troligen spär på den finansiella oron.

Viktigast är ändå vad som sker från politiskt håll och här blir det EU-möte som inleds på tisdagen centralt. Signalerna från EU-håll är att man vill skynda på det brittiska EU-utträdet medan britterna tycks vilja dra ut på processen.

I närtid får vi dessutom säkerligen se flera centralbanker agera för att stävja finansoron. Både Bank of England och ECB borde ligga i startgroparna liksom Bank of Japan och eventuellt People’s Bank of China.

Federal Reserves eventuella räntehöjningar är dessutom borta från kartan.

Måndag

Relativt tomt på makroagendan med det preliminära inköpschefsindexet för tjänstesektorn i USA som huvudnummer. Det mesta av marknadens fokus lär istället hamna på konsekvenserna av den brittiska folkomröstningen.

Tisdag

Intressant med de svenska detaljhandelssiffrorna för maj. Troligen har det skett en uppstuds efter svaga aprilsiffror men en viss osäkerhet finns om hur kommande amorteringskrav slagit mot konsumtionen redan i maj. Det hyperviktiga EU-toppmötet börjar.

Onsdag

Hushållsutlåningen i Sverige kan ha studsat upp i maj inför kommande amorteringskrav. I EMU-området har förhoppningsvis baromterindikatorn tagit ett litet skutt uppåt men den positiva effekten på finansmarknaderna riskerar att utebli eftersom det är underlag som samlats in pre-Brexit. Värt att hålla koll på är utvecklingen av de privata inkomsterna i USA eftersom amerikanska hushåll blir en än viktigare drivkraft för den globala tillväxten framöver.

Torsdag

De flesta på finansmarknaden räknar med att ECB kommer att lansera någon form av penningpolitiska åtgärder för att lindra de finansiella effekterna av utfallet i den brittiska folkomröstningen. Ett lågt inflationsutfall i maj kan bli ett ytterligare argument och påskynda processen.

Fredag

Stora inköpschefsindexdagen. Normalt vore det högintressanta siffror men underlaget har samlats in innan den brittiska folkomröstningen vilket gör resultaten lite svårtolkade. Det är den här typen av förtroendeindikatorer som sannolikt kommer att påverkas mest på kort sikt av en Brexit. Hyggliga siffror kan ända bidra till ett visst lugn på finansmarknaderna.

Makroveckan i urval:

Måndag

10.00 EMU penningmängdstillväxt M3 maj årstakt i.u (4,6%)

15.45 USA Markit inköpschefsindex tjänstesektorn juni i.u (53,3)

Tisdag

09.30 Sverige producentprisindex maj årstakt i.u (-4,2%)

09.30 Sverige detaljhandel maj årstakt i.u (1,7%)

14.30 USA BNP 1 kvartalet uppräknad årstakt 1,0% (0,8%)

16.00 USA hushållens konfidensindikator juni 93,0 (92,6)

EU toppmöte

Onsdag

08.00 Tyskland Gfk konsumentförtroendet juli i.u (9,8)