I takt med att den brittiska folkomröstningen om EU-medlemskapet närmar sig och sidan som vill lämna haft framgångar i opinionen har man på finansmarknaderna börjat ompositionera sig. Trots att såväl spelbolagen som analytikerna på finansmarknaden fortfarande räknar med att britterna ska välja att stanna i EU så har riskaptiten fått sig en törn.
I opinionsmätningarna är det i princip dött lopp mellan lämna- respektive stannasidan men fortfarande finns det en stor grupp väljare som är osäkra och ännu inte bestämt sig. En vanlig analys på är att de osäkra väljarna i högre grad kommer att lägga sin röst på det välkända och därmed stötta sidan som vill att Storbritannien blir kvar i EU.
Men risken (som de flesta uttrycker det) att lämna-sidan vinner är ändå tämligen stor. Spelbolagen anger risken till ungefär 30 procent och det är ungefär där som även de flesta analyshus landar i sina bedömningar.
Den här första fasen, när osäkerheten är så pass stor, har också gett tydliga utslag i marknaden.
Under de senaste dagarna har börsnedgångarna börjat sprida sig med de tydligaste negativa effekterna i Europa, men även i övriga delar av världen syns tecken på stegrad försiktighet. Jakten på trygga placeringar har pressat ner räntenivåerna i stabila länder.
Under torsdagen slog bland annat den tioåriga tyska statsobligationen nytt bottenrekord med en ränta på 0,03 procent.
Guldet har rusat iväg i pris och stigit från cirka 1 210 dollar per uns i inledningen av maj till runt 1 265 dollar.
Dessutom flyr placerare från det brittiska pundet som av naturliga skäl förlorat sin status som trygg hamn i osäkra tider. Det här är en process som pågått ett tag och mot den svenska kronan har pundet tappat från 12,60 kronor per pund i inledningen av 2016 till 11,85. Även euron har fått sig en släng av sleven och börjat försvagas.
Standard & Poor’s har också framhållit att pundet även på längre sikt kan tappa sin status om Storbritannien väljer att lämna EU-samarbetet.
De trygga valutaalternativ som placerare nu vänder sig till är den amerikanska dollarn, den schweiziska francen och den japanska yenen.
Säkrast är att räkna med fortsatt försiktighet i placerarkollektivet och ökad volatilitet fram till den brittiska folkomrösningen den 23 juni.
De brittiska vallokalerna stänger vid klockan 23.00 svensk tid och strax därefter lär de första indikationerna på resultatet börja strömma in.
I analytikerkåren arbetas det med i princip tre scenarier.
Huvudscenariot är att britterna röstar för att stanna kvar i EU. I det fallet kan man räkna med ett lättnadsrally på världens börser, starkare pund och sjunkande guldpris. På valutasidan kan det också ske en förstärkning av euron men att britterna väljer att stanna i EU betyder också att en amerikansk räntehöjning redan i juli åter kommer i spel.
Skulle britterna däremot rösta för en Brexit lär det bli betydligt mer turbulent på finansmarknaderna. Mycket beror givetvis på hur resan fram till folkomröstningen varit samt hur stort överraskningsmomenten blir.
En tydlig seger för Brexit-sidan lär skicka något av en chockvåg över finansmarknaderna. Pundet riskerar att tappa ytterligare samtidigt som den generella riskaptiten kommer att få sig en knäck. De riktigt pessimistiska scenarierna talar om en brittisk börsnedgång med uppemot 20 procent över tid och att börserna i Europa drabbas av en ungefär hälften så stor nedgång.
På räntemarknaden kan vi räkna med ytterligare nedgångar, från redan extremlåga nivåer. De räntehöjningar som möjligtvis funnits på agendan kommer skjutas framåt.
Vi på Placera räknar med att den svenska kronan kan tappa initialt men att den relativt snart återhämtar sig.
Man ska dock inte överdriva de negativa effekterna för finansmarknaderna i stort. Såväl Bank of England som ECB, Federal Reserve och Bank of Japan står sannolikt redo att flöda marknaden med likviditet för att dämpa de negativa effekterna.
Realekonomiskt lär det här också betyda relativt lite för världsekonomin även om det sker vid ett känsligt läge. Det är framför allt britterna själva som drabbas men hur stor den negativa effekten blir är mycket svår att överblicka. Det är endast det brittiska finansdepartement som räknar med att Storbritannien ska sjunka ner i en kortvarig recession.
Blir det en ”Brexit” väntar dessutom en lång förhandling mellan Storbritannien och EU kring villkoren för det brittiska utträdet. Enligt EU-fördraget kan förhandlingarna pågå i två år men de flesta tycks luta åt att den förhandlingshorisonten sannolikt inte räcker.
Det tredje scenariot är att det bara blir en knapp seger för sidan som vill lämna EU. Eftersom resultatet av folkomröstningen bara är rådgivande kan det öppna för en ny omförhandling kring det brittiska EU-medlemskapet och därefter en ny folkomröstning – om nu viljan finns där. Även i det här fallet skulle det dock bli en längre tid av ökad osäkerhet på finansmarknaderna.
Sammanfattningsvis är bilden att de politiska konsekvenserna av en Brexit blir betydligt allvarligare än de finansiella och realekonomiska. Det får vi säkert all anledning att återkomma till när valresultatet blivit känt.
