Svensk ekonomi, som trotsade tyngdlagen under förra året och växte betydligt snabbare än världsekonomin, kommer att tappa en hel del fart kommande år när tillfälliga faktorer, som en extremt expansiv penningpolitik, inte längre ger samma skjuts.

Sverige kan i längden inte växa snabbare än världsekonomin.

Det skriver Industriarbetsgivarna i en uppdaterad konjunkturrapport på torsdagen.

"Vi står inför en avmattning i världsekonomin 2016 och 2017. Sverige anpassar sig till det och bromsar därför in kraftigare än den globala konjunkturen. Gapet mellan Sverige och omvärlden kommer med all sannolikhet att slutas, precis som det alltid gjort förut", sade chefekonom Mats Kinnwall vid en pressträff.

Han sade att svensk ekonomi på senare år framför allt lyfts av att Riksbanken bedrivit en mycket mer expansiv penningpolitik än andra centralbanker, vilket visas av att den reala styrräntan (styrräntan korrigerat för inflationen) sänkts betydligt medan den tvärtom stigit i de flesta andra ekonomier. Detta har bland annat lyft de svenska bostadsinvesteringarna.

"Sverige har haft en centralbank som tagit i betydligt hårdare än alla andra. Det är klart att det ger en skjuts åt hemmaekonomin. Man kan se det på skuldsättningen och fastighetspriser", sade han.

Han tillade att den mycket expansiva penningpolitiken dessutom fått kronan att försvagas, vilket gett ytterligare en skjuts åt ekonomin. Nu börjar dock kronan att stärkas igen.

En titt på den senaste statistiken tyder enligt Industriarbetsgivarna också på att svensk ekonomi är i en begynnande avmattning. Exporten har bromsat in och faller nu i årstakt, industriproduktionen har dämpats och det syns en tendens till avmattning även i detaljhandeln. Konjunkturinstitutets barometer visar också på en nedgång, från höga nivåer.

"Jag tror inte på någon dramatisk inbromsning i svensk ekonomi, men jag tror att vi får betydligt lägre tillväxttal än de flesta prognosmakare är inne på", sade Mats Kinnwall.

Industriarbetsgivarna räknar med att svensk BNP växer med 3,1 procent i år för att sedan bromsa in till 2,1 procent 2017.

De spår vidare att inflationen i Sverige, mätt som KPIF, väntas stiga ytterligare på kort sikt, för att sedan sjunka tillbaka igen när baseffekter från stigande råvarupriser klingar av. I december väntas en KPIF-inflationstakt på 2,3 procent som sedan sjunker till 1,6 procent i december 2017.

"Bara de råvaruprisuppgångar vi sett på senare tid gör att inflationen stiger det närmaste halvåret. Vi kan säkert hamna över 2 procent. Men Riksbankens problem att få upp inflationen kommer att bestå. Företagen har fortsatt svårt att höja priserna och det kommer att vara låga räntor i omvärlden", sade Mats Kinnwall.

Han sade att det globalt har skett ordentliga fall i inköpschefsindex de senaste åren och att det inte syns någon stabil vändning av denna nedgång.

"Vi har haft en tydlig inbromsning i världen de senaste åren och det finns inget som tyder på att det vänder upp. Det mesta tyder snarare på att vi går in i en lägre tillväxttakt i början av 2016 än vi slutade på 2015", sade han.

Mats Kinnwall sade att det syns tecken på en avmattning i USA, med en vikande investeringskonjunktur. Svaga vinster i bolagsrapporterna talar för att investeringarna förblir låga. Euroområdet står och hackar på måttliga tillväxttal och i Kina fortsätter den gradvisa inbromsningen, men landet är fortsatt en stark global tillväxtmotor.

"I Kina har det skett en dramatisk inbromsning i investeringarna. Även detaljhandeln har bromsat, trots att man vill ge en skjuts till den inhemska ekonomin. Det är en bred inbromsning", sade Mats Kinnwall.

Enligt Industriarbetsgivarna får man också strukturellt räkna med världsekonomin kommer att växa i en långsammare takt framöver ("new normal"). Man ska inte räkna med att global BNP kommer att växa som den gjorde före finanskrisen eftersom utbudsfaktorer håller ned tillväxttakten.

"Världen har bromsat, den långsiktiga tillväxtkraften är lägre. Det handlar inte om konjunkturen, utan om att produktivitetstillväxten viker", sade Mats Kinnwall.

Det sker en global konvergens mot lägre tillväxt, tillade han, där tillväxtländerna bromsat in ordentligt samtidigt som de utvecklade länderna inte tar fart.

"Alla stora tillväxtekonomier, utom Indien, bromsar in", enligt Kinnwall.