It-bolaget Proact sysslar med system- och tjänsteförsäljning inom nischområdet datalagring. Kort och gott hjälper bolaget sina kunder att arkivera med det digitalt material som produceras och används i den löpande verksamheten. Kunderna finns främst i Norden men även bland annat i Belgien, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Nederländerna.

Behovet av att på ett säkert sätt effektivisera hanteringen av data är stort i de flesta informationsintensiva branscher och Proacts intäkter strömmar från ett tiotal olika sektorer. Störst är offentlig sektor samt handel och tjänster.

Men trots liknande grundproblematik kan de kundspecifika utmaningarna vara vitt skilda. Datamaterial från oljeprospektering kräver annan funktionalitet än till exempel webb-tv eller folkbokföringsdata.

Under första kvartalet har flera stora affärer drivits i hamn och mest intressant kan uppdraget från svenska ATG vara. Den består i leverans av en helt ny it-struktur. ATG är spelbolaget som sköter om svensk trav- och galoppsport och omsätter årligen 12,5 miljarder kronor.

Tyvärr har datalagring har aldrig varit någon högmarginalaffär. Systemaffärerna, alltså försäljningen av hård- och mjukvara, kan variera mellan kvartal och år vilket gör att intäkterna blir ojämna. Sådan är verkligheten för Proact vars intäkter till 65 procent kommer från systemförsäljning. Men bolaget försöker precis som övriga it-bolag att ställa om och i en större utsträckning sälja tjänster i stället för produkter. Det jämnar ut intäkter och ger en bättre vinstmarginal.

Proact är på rätt spår och ser en kraftig tillväxt i efterfrågan på molntjänster och hybridlösningar med egna tillkopplade datacenter. Jämfört med 2013 har intäkterna från molnet dubblats och i senaste kvartalet uppgick de till 86 Mkr, vilket var en ökning mot i fjol på 26 procent.

Totalt skrevs nya molnavtal till ett värde av 40 Mkr under kvartalet med löptider på tre till fem år och på rullande tolv månader uppgår nu intäkterna från molntjänsterna till 306 Mkr eller knappt 11 procent av de totalen.

I första kvartalet sjönk Proacts omsättning till 723 Mkr, vilket var ett tapp i lokala valutor på 2 procent jämfört med samma period i fjol. Färre stora systeminstallationer och ett 8-procentigt tapp på systemsidan förklarar tillkortakommandet men maskerar också ökningen av tjänsteintäkterna på 11 procent under perioden.

Trots en minskad omsättning gjorde Proact sitt bästa kvartalsresultat hittills efter att slutsiffran, justerat för den feta engångskostnaden att byta koncernchef på nära 6 Mkr. Lönsamhetsförbättringen beror på bolagets effektivisering och framförallt bättre marginaler på tjänsteförsäljningen.

Även justerat för chefsbytet blir dock rörelsemarginalen inte högre än 4,3 procent i första kvartalet, en siffra strax högre än marginalen över rullande tolv månader.

Kvartal mot kvartal spretar intäkterna för Proact men med ett tydligt säsongsmönster. Första och fjärde kvartalet är betydligt starkare än övriga och med hänsyn taget till att första kvartalet i år var svagare än förväntat antar vi en liten intäktsminskning i år jämfört med ifjol.

Små skillnader i marginalen gör stor skillnad på helårsresultatet. Om vi uppskattar helårsomsättningen till 2 750 Mkr och antar samma rörelsemarginal som i första kvartalet så stannar årets rörelseresultat vid 118 Mkr. Det ger en EV/Ebit-multipel kring 9 och ett p/e-tal på 15 på innevarande år.

Det är för oss en rimlig värdering på aktien men med en begränsad uppsida i dagsläget. Sett i relation till försäljningen är aktien dock fortfarande billig med ett p/s-tal på 0,4. Givet prognosen bör en utdelning på 2,70 kronor per aktie, motsvarande en utdelningsandel på 30 procent, inte vara ett problem framöver.

Låt oss knyta ihop säcken. Små skillnader i lönsamheten kommer göra stor skillnad på resultatet och lönsamhetstrenden pekar i rätt riktning med en större del tjänsteförsäljning. Mer negativt är att affärerna totaltsett inte väntas växa i storlek vilket får oss att vara mer försiktiga i vår värdering.

Aktien är inte direkt dyr men i dagsläget ser vi inte heller en uppsida som tillräcklig för en köprekommendation utan nöjer oss med en neutral rekommendation.