90 procent av de svenskar som säljer aktier varje år gör max tio affärer, vilket alltså innebär att den stora majoriteten är vanliga småsparare och långt ifrån några proffs när det kommer till hur vinster och förluster ska deklareras. Många tycker dessutom att det är tråkigt att sitta och räkna på gamla köp och sälj.

Och ovanan leder till krångel. Så många som varannan värdepappersförsäljning redovisas fel i deklarationen, både till fördel och till nackdel för den som deklarerar. Det fick Skatteverket att under förra våren genomföra en särskild kontrollinsats mot svenskarnas aktieaffärer.

”Utifrån tidigare analyser har vi vetat att mer än hälften av de redovisade försäljningarna blir fel. Och i förra årets kontroll kunde vi se en fortsatt hög felfrekvens”, säger Johan Schauman som är verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

Det stora problemet brukar vara det så kallade omkostnadsbeloppet, det vill säga hur mycket som betalats för aktierna och vilket courtage som har lagts på summan. 

Har man köpt och sålt aktier under samma år är det oftast inga konstigheter. Omkostnadsbeloppet dras av från försäljningspriset och det som blir över är affärens vinst, eller förlust. Bankerna brukar också hjälpa till med att sammanställa en så kallad K4-blankett där affärerna redovisas.

Men den som exempelvis sålt av aktier som köpts för 20 år sedan, som man kanske fått i arv och inte har en aning om vad de kostat, blir redovisningen genast svårare.

Dessutom rörs saker till av olika händelser i en aktie som spararen själv inte har tagit initiativ till, som skett genom inlösen och split, avknoppningar och emissioner. 

Här brukar de allra flesta felen uppkomma, säger Johan Schauman, och förra årets granskning var också särskilt inriktad på sålda aktier där det skett många transaktioner som försvårat beräkningen av omkostnadsbeloppet.

"För vanliga Svenssons och småsparare upplevs reglerna som bökiga. Man kan ha ärvt aktier och sålt efter en avknoppning, och så måste man ha koll på procentdelar hit och dit. Man säljer i liten omfattning och tycker inte att det är särskilt spännande att sitta och räkna på", säger Johan Schauman.

Den som har sålt av aktier i ett och samma bolag vid flera tillfällen, till olika kurser, kan använda den så kallade genomsnittsmetoden för att räkna ut hur mycket som ska skattas. Det gäller också om bolaget genomfört en split av aktierna. Då summeras de totala utgifterna för aktieköpen, inklusive courtage, för att sedan delas med antalet aktier.

Men för det krävs att man känner till vad aktierna har kostat vid inköp. Saknas avräkningsnotorna så kan man i stället använda sig av schablonmetoden. Då räknas omkostnadsbeloppet som 20 procent av försäljningspriset, utan courtage, vilket innebär att aktien måste ha stigit med minst 400 procent för att det ska vara en bra idé.

Samtidigt är det många småsparare som inte har uppgifter om inköpspriserna, och som inte orkar gå igenom hela aktiehistoriken för att få tag på rätt siffror, som "nöjer sig" med schablonmetoden eftersom denna alltid går att ta till. 

"Om man behöver sitta i flera timmar och leta och räkna, och skatteskillnaden ändå bara blir några hundringar, så känns det kanske inte alltid värt det", säger Johan Schauman.

Men det är förstås många som vill försöka – trots en 50-procentig sannolikhet för att gå vilse i siffrorna. 

"Det man kan säga är dock att det blir betydligt färre fel i de elektroniska deklarationerna med bilagor, än i dem som görs på papper".

Knappt åtta miljoner svenskar ska deklarera i år – och av dem är det ungefär 500 000 personer som själva redovisar sina aktieaffärer.

För den som handlar med värdepapper på ett investeringssparkonto, ISK, eller i en kapitalförsäkring, är deklarationen av aktie- och fondaffärer mycket enkel. Banken skickar in kontrolluppgifter till Skatteverket och det belopp som ska skattas kommer förtryckt i deklarationen. Bara för dig som sparare ”skriva under” med e-legimtiationen.

Och antalet ISK har fullkomligen exploderat sedan i fjol – från omkring 750 000 till 1,4 miljoner i år. Anledningen är förstås att reglerna för pensionssparandet förändrats vilket gjort att många fått upp ögonen för sparkontots enkelhet och låga skatt.

”Den kraftiga ökningen av investeringssparkonton talar för att många sparare föredrar en enklare sparform, även om den still stor del kan bero på den avskaffade avdragsrätten för pensionssparande”, konstaterar Skatteverket i en slutsats efter aktiekontrollen i förra årets deklarationer.

”Fondsparande, där vinst och förluster förtrycks, är även det en sparform där skattefelet blir i princip eliminerat”, fortsätter man. 

Men den halva miljon svenskar som köpt och sålt aktier på ett vanligt aktiekonto måste alltså själva samla ihop information om priser och historiska händelser i aktien för att kunna räkna på vinster, förluster och på vilken skatt som ska betalas.

 "Även om vi kan se ett tydligt skifte över till ISK och fondsparande så är det fortfarande väldigt många som berörs av de här reglerna", säger Johan Schauman.