En fortsatt hög efterfrågan, tillsammans med ett begränsat utbud, gör dock att en markerad prisnedgång kan undvikas.
Det skriver Andreas Wallström, chefsanalytiker på Nordea, i ett kundbrev på onsdagen.
Han konstaterar att under de senaste 20 åren så har stigande huspriser sammanfallit med en markant räntenedgång. Denna uppgång har endast vacklat vid två tillfällen, 2007-2008 samt 2010-2011, och dessa perioder sammanföll med stigande bostadsräntor.
"Räntornas betydelse för bostadspriserna har också bekräftats av ett flertal studier på svensk data", skriver Andreas Wallström.
Nordea ser ingen större uppgång i bostadsräntorna framöver, snarare oförändrade, men "bara det faktum att räntorna inte sjunker ytterligare bör medföra att prisökningarna stannar av".
Utsikterna för hushållens disponibelinkomster ser också sämre ut än på många år; enligt Konjunkturinstitutets prognos kommer de disponibla inkomsterna per capita inte öka alls under kommande fyra år.
"Det innebär att vi står inför den svagaste perioden av inkomstutveckling sedan mitten av 1990-talet", skriver Andreas Wallström.
Nordea räknar vidare med att amorteringskravet kommer att sjösättas den 1 juni i år. Övriga åtgärder lyser ännu med sin frånvaro, men om utvecklingen på bostadsmarknaden verkligen bromsar in minskar också behovet av ytterligare åtgärder liksom incitamenten att införa dem.
Andreas Wallström konstaterar vidare att den svaga börsutvecklingen de senaste tolv månaderna kan ha en bromsande effekt på bostadspriserna, givet att svenska hushåll är förhållandevis exponerade mot börsen. Men i ett längre perspektiv har dock korrelationen mellan priset på aktier och bostäder varit lågt.
"Vid den kraftiga börsnedgången i början av 2000-talet fortsatte huspriserna att stiga, och i samband med finanskrisen stagnerade endast husprisutvecklingen tillfälligt", skriver Andreas Wallström.
Han tillägger dock att sambandet mellan börs och bopriser har stärkts något de senaste åren, vilket kan bero på att de allt högre bostadspriserna kräver allt mer kapital som insats.
Fundamentala faktorer talar samtidigt emot att ovanstående negativa faktorer kommer att leda till någon betydande prisnedgång på den svenska bostadsmarknaden. Efterfrågan är hög och byggandet är ännu så länge lågt.
"Ett argument emot en större priskorrigering nedåt är samtidigt att det inte finns några tecken på att priserna skulle vara substantiellt övervärderade", skriver Andreas Wallsträm.
