Hedgefonderna börjar bli intressanta igen

Fondkommentar Efter ett svart 2015 kan hedgefonderna vara på väg mot en ny glansperiod. Här är några av de svenska alternativen – som kan ge skydd när börserna rasar.

Hedgefonder är en typ av fonder som ibland kan investera i olika tillgångsslag och ta både negativa och positiva positioner. De ska fungera som krockkudde i porföljen vid oro och kunna leverera positiv avkastning i alla typer av marknader.

Nedan går vi igenom tre typer av hedgefonder – multistrategi, kort/lång samt så kallade CTA:s – men först en genomgång över hur hedgefonder som grupp har presterat.

Det senaste året har varit ovanligt svårnavigerat även för en av finansmarknadens mest utpräglade grupp opportunister. På global basis hade hedgefonder ett av sina sämsta år 2015. Avkastningen var skral men trots det var intresset på topp för hedgefondsinvesteringar och inflödet av nytt kapital var stort.

Intresset bland globala investerare berodde på att de letade med ljus och lyckta efter avkastning. Att börserna hade gått så pass bra under en längre period bidrog till att många investerare valde att minska aktierisken i sina portföljer.

Ska man vara kritisk så har dock avkastningen varit svag för hedgefondsindustrin som helhet ända sedan finanskrisen 2008, och det finns flera förklaringar till det.

Räntorna har fallit i spåren av centralbankernas kvantitativa stimulanser. Under finanskrisen agerade de i den utvecklade värden med mer eller mindre gemensamma marknadsaktioner.

Att de gick i takt med stora räntesänkningar ledde till att aktier utvecklades starkt efter vändningen vår 2009. Det var en börsuppgång där man tjänade bäst på att investera i "beta", alltså nära aktieindex. Börsuppgången i kombination med räntefallet ledde till lägre volatilitet (slagighet) i många tillgångslag.

Fjolåret blev sedan ett speciellt år – med en svår marknad för flera tillgångslag. Det blev stora skillnader i avkastning mellan exempelvis små och stora bolag. Det individuella aktievalet ("alfa") blev mycket viktigare för förvaltarna

Flera centralbanker började experimentera med minusräntor, vilket satte gamla handelsstrategier ur spel. Från och till var aktier, råvaror och räntor alla förlorare och i den svårnavigerade marknaden hade flera hedgefonder svårt att skapa positiv avkastning. Som ett brev på posten stängde flera väletablerad globala förvaltare med inriktning mot räntemarknaden ned sina hedgefonder under året.

Även på hemmaplan har fonder stängts. Så sent som i förra veckan bestämde sig Brummer att stängda Nordens första hedgefond Zenit med drygt 11 miljarder kronor under förvaltning. Ett av Zenits grundproblem var att just skapa anständig avkastning de senaste åren.

Sett över längre tid är dock bilden av hedgefonderna ljusare. Över en tidsperiod på exempelvis 25 år har kategorin levererat starka avkastningar och varit bra komplement i portföljen för att minska den totala risken och höja avkastningen.

Tillbaka till nutid: 2016 har startat ovanligt stökigt. Nu ser man tydliga tecken på att volatiliteten kommit tillbaka till finansmarknaderna, flertalet aktier rör sig nedåt och räntorna är kanske nära en botten. Genom att volatiliteten kommit tillbaka har samvariationen mellan olika aktier och även olika tillgångslag minskat. Det bör leda till större affärsmöjligheter för hedgefonderna att skapa alfa (överavkastning). Innebär det att vi närmar oss en ny glansperiod för hedgefonder?

Genom att fördela sin hedgefondsinvesteringar på flera olika kan en investerare sprida sina risker så att utbytet mellan risk och avkastning blir bättre än i en enskild hedgefond.

Placera har valt att se på två kategorier som dominerar bland svenska hedgefonder samt den kategori som brukar gå som bäst när det är riktigt stökigt på finansmarknaderna.

Multistrategifonder

En av de mest populära underkategorierna bland svenska sparare är hedgefonder som placerar i många andra hedgefonder. Störst är Brummers Multi-Strategy med mer än 50 miljarder kronor under förvaltning.

Tanken är att välja hedgefonder som arbetar oberoende av varandra och med olika förvaltningsinriktning. Över tiden bör det ge en god riskspridning. Ett problem är att flera av dessa fonder bara placerar i hedgefonder inom samma koncern, vilket kan ge ett smalt utbud av fonder.

Multistrategi som kategori har i snitt ökat med 0,2 procent i år. Ser man tillbaka på de turbulenta åren, 2008 och 2011 så föll kategorin med 6 procent respektive 2 procent enligt Morningstar.

Här tipsar vi om våra tre favoriter bland multistrategifonderna.

Lång/kort

Flertalet svenska hedgefonder är så kallad lång/kort aktiefond, viket betyder att de kan ta positioner för att tjäna på såväl upp- som nedgång. Fondernas målsättning är att alltid uppnå positiv avkastning till en lägre risk än aktiemarknadens. Denna typ av hedgefonder går oftast upp lite mindre när aktiemarknaden stiger och de faller inte lika mycket vid nedgång.

I år har kategorin lång/kort aktiefond Europa, som de svenska fonderna hamnar, haft en skral avkastning på -4 procent. Det innebär att de i snitt fortfarande "nettolånga" vilket innebär att de inte har blankningar som matchar de långa positionerna.

Under börsraset 2008 föll kategorin i snitt 17 procent, jämfört med Stockholmsbörsen som backade närmare 40 procent. Under 2011 gick kategorin ner 7 procent när Stockholmsbörsen backade 11 procent. Det här visar att i snitt är en lång/kort aktiefond oftast investerad i "långa" positioner, vilket inte ger ett fullgott skydd när marknaden kraschar, som i inledningen av 2016.

CTA

En hedgefondkategori som är lite missförstod är händelsebaserad terminshandel, så kallade CTA:s på engelska. Det är hedgefonder som använder sig av så kallad trendförvaltning. En av de mest kända i denna kategori är den svenska fonden Lynx som förvaltar över 53 miljarder kronor.

I huvudsak förvaltas CTA:s med hjälp av kvantitativa modeller. Modellerna analyserar och letar efter trender i olika marknader och utifrån trenden görs sedan placeringar. De möjliga investeringarna är många – råvaror, aktier, obligationer och valutor.

Fonderna ger möjlighet till positiv avkastning som över tid är oberoende av hur aktiemarknaden och räntemarknaden utvecklas. Historiskt har CTA:s en avkastning som har mycket låg samvariation med aktie- och obligationsmarknaden. De kan sprida risken i olika portföljer och ge en bättre total avkastning till lägre risk.

Oftast är trendföljande modeller som bäst när aktiemarknaderna faller kraftigt. När de behövs som mest, så ger de ett bra skydd i portföljen. De rör sig inte som aktiemarknaden, vilket gör att när börserna går upp ett enskilt år kan CTA:s ge negativ avkastning. Fonderna kan röra sig mycket enskilda månader med stora variationer i avkastning.

Investerare bör se dem som en försäkring som oftast levererar när annat i portföljen kollapsar. Hittills i år har kategorin i snitt gått upp 4,5 procent. Under 2008 och 2011 var den genomsnittliga utvecklingen för kategorin +13 respektive -4 procent.

Placera tycker man ska vara långsiktig i sitt sparande i hedgefonder. Att placera kortsiktigt kan vara svårt då flera hedgefonder fortfarande handlas på månadsbasis.

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -