För exakt ett år sedan tog Stefan Ingves och Riksbanksdirektionen det historiska klivet ned till negativ ränta. Sedan dess har ytterligare två sänkningar gjorts – och på på torsdagen kom beskedet att man fortsätter på inslagen väg, när reporäntan sänktes med punkter till –0,5 procent.

"Sänkningen kommer av att prognosen för inflationen har sänkts. Det återstår att se om detta räcker för att få fart på inflationen men signalen är mycket tydlig från Riksbanken att man värnar inflationsmålet på 2 procent, och att den samtidigt är beredd att göra ännu mer för att nå dit. Det är ett viktigt inspel till avtalsrörelsen som stundar", säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.

För de svenska hushållen får räntesänkningen däremot ingen omedelbar effekt. De redan låga bolåneräntorna lär inte påverkas alls eller möjligen med mindre justeringar.

Men den ytterligare nedpressade styrräntan innebär ändå att det också fortsättningsvis, och en tid framåt, kommer att vara riktigt billigt att låna pengar.

"Viljan och incitamenten att belåna sig minskar inte, det är helt klart. Riksbanken fortsätter att flagga för den samhällsekonomiska risken med hög skuldsättning hos hushållen och kraftigt stigande bostadspriser men det ansvaret skickar man vidare till andra att hantera", säger Mattias Munter.

Avanzas sparekonom Claes Hembergs tips till bolåntagarna är att fortsätta välja rörlig ränta, vilket en stor majoritet gör i dag, även om nivåerna är låga. Dessutom varnar han för att frestelsen att låna till mer än vad som faktiskt är nödvändigt.

"Överbelåna dig inte. Den låga räntan kan få allt fler att renovera köket ytterligare en gång. Gör inte det, för räntorna stiger längre fram och då kan räntan för nya köket bli väldigt dyr", skriver han på sin blogg.

I stället fortsätter det låga ränteläget att öppna för ordentliga amorteringar.

"Det är viktigt för bolåntagare att förstå att dagens räntenivåer är extremt låga och att räntekostnaden kommer att stiga, även om det kommer dröja ett tag till. Framförallt yngre personer som inte har varit med om högre räntenivåer måste se till att ha marginaler i sin ekonomi", säger Elisabeth Hedmark, privatekonom på Länsförsäkringar.

"Det är lätt att glömma att tremånaders bolåneränta faktiskt låg på drygt 6 procent år 2008 och det är inte så länge sedan. I dag låter den nivån väldigt hög".

Minusränta på sparkontot och avgifter för låna ut sina pengar till banken då, som det pratats en hel del om det senaste året? Nej, det lär fortfarande inte bli verklighet inom en närtid. Även om diskussionen säkert tilltar.

"Än så länge tror jag inte att bankerna tänker låta privatpersoner betala för sitt sparande på sparkonto. Det skulle kunna leda till att privatpersoner hellre har pengarna hemma, vilket inte är bra ur risksynpunkt och skulle innebära mer kontanthantering", säger Elisabeth Hedmark.

Men den låga avkastningen för sparandet består, något som särskilt straffar de äldre spararna som har mycket pengar placerade på sparkonoton.

Och minusavkastningen i korta räntefonder – ett tryggare alternativ till aktiemarknaden och traditionellt mer lönsamt än ett bankkontot – blir allt djupare.

"Dessa räntefonder har senaste året kostat svenska folket 900 miljoner kronor. Här måste vi ändra vårt sparande. En försiktig start är att varje kvartal flytta över en tiondel av sina sparpengar över till billiga blandfonder. De ger sannolikt mer närmaste åren", säger Claes Hemberg.