Bostad
Passa på att spara medan räntan är låg
Efter en flera års nedgång finns det saker som talar för att 2016 kan bli året då boendekostnaderna vänder uppåt igen. Både ränteutgifter och energipriser kan börja ticka uppåt och den som byter bostad eller tar ett nytt bolån kan också träffas av det nya amorteringskravet, som väntas träda i kraft från och med sommaren.
För att trygga sin hushållsekonomi bör man därför förbereda sig redan nu, medan räntorna fortfarande är historiskt låga.
"Ett bra sätt att tänka är att agera som om amorteringskravet redan finns och gäller alla, även befintliga lån. Med en amorteringstakt på 2 procent per år och ett sparande därutöver, kan du både minska dina totala räntekostnader över tid och bygga upp en bra tillgång som ger trygghet om räntor eller andra utgifter så småningom vänder uppåt", säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB.
"Det gör man genom att inte betrakta hela det utrymme som de låga räntorna skapar som ett konsumtionsutrymme. Visst får man konsumera men vill man skapa en långsiktigt trygg och hållbar bostadsekonomi behövs också sparande och amorteringar".
"Räkna på vad olika räntehöjningar innebär för hushållsekonomin även om det dröjer innan det inträffar och se till att marginal finns. En räntehöjning med 1,5–2 procentenheter innebär dubbla ränteutgifter mot i dag. Det är även klokt att amortera extra nu när räntan är låg", säger Elisabeth Hedmark, privatekonom på Länsförsäkringar.
Spara och placera
Balansera portföljen – och skydda dig mot smällar
Börsåret har börjat mörkt. Den första handelsveckan slutade med nedgång på drygt 6 procent. Senast Stockholmsbörsen öppnade året så dåligt var krisåret 2008 – och dessförinnan år 2000, när it-bubblan sprack.
Men i nuläget finns å andra sidan heller inget egentligen alternativ till aktier för den som vill se sina sparpengar växa på längre sikt. Sparkonton ger ofta – men inte nödvändigtvis – noll avkastning och lågrisksparande som räntefonder och obligationsfonder visar upp dåliga facit.
Det viktigaste är att veta varför man sparar, och att balansera sin ”sparportfölj” efter sina egna mål, möjligheter och behov.
"Jag tror att vi får ställa in oss på att tillväxten kommer att vara lägre än den varit historiskt de kommande åren trots de massiva stimulanserna från världens centralbanker. Det betyder att vi får sänka förväntningarna på hur hög avkastningen blir på aktier de kommande åren, och vi får ställa in oss på att räntesparande inte kommer att ge någon avkastning alls i stort sett", säger Maria Landeborn, sparekonom på Skandia.
”Kontosparande kommer att ge låg eller ingen avkastning under hela 2016. Där ska man i huvudsak ha sitt buffertsparande och pengar du behöver på kort varsel och till löpande utgifter”, säger SEB:s Jens Magnusson.
”Aktiemarknaden har fortfarande en bra potential att ge avkastning men riskerna är också betydande. Här vill man ha sparande på längre sikt, som pensionen, barnens 18-årsdag eller drömsemestern om några år, där man tål svängningar längs resan. Men som alltid gäller att undvika onödiga risker, och det gör man genom att ha en god riskspridning över tillgångsslag, regioner, branscher, valutor och investeringstillfällen”.
”De fortsatt skakiga börserna ger anledning att sprida sitt börssparande och balansera med räntebärande sparande. Att hänga med i snabba upp- och nedgångar är omöjligt och långsiktiga sparare som inte är aktiva gör klokt i att tänka mer på strategiskt upplägg”, säger Elisebeth Hedmark, Länsförsäkringar.
”Att sätta ihop en bra portfölj handlar inte bara om att maximera avkastningen, utan också om att undvika att drabbas för hårt om det går sämre”, säger Maria Landeborn.
Enligt Avanzas sparekonom Claes Hemberg är det läge för många sparare att se över hur pengarna är fördelade.
"I dag har svenskarna sex av tio kronor i räntor och fyra av tio kronor i aktiefonder. Men låga räntor gör att vi måste välja ett annat sparande, och tänka tvärtom. Sex tiondelar bör ligga i aktiefonder och fyra i räntor. Det skulle öka svenskarnas snittsparande från dagens 3 procent till 5 procent varje år. Det ger stor effekt på några års horisont", säger Claes Hemberg.
Ett annat rakt och kort råd är att ”sluta spara i dåliga korträntefonder”.
”De gav i snitt minus 0,3 procent under förra året och kostade svenskarna 700 miljoner kronor. Välj hellre sparkonto, det kostar i alla fall ingenting. Men ha inte för mycket pengar i räntor, bara det som du ska konsumera om ett till två år”.
”Men det är inte bara korta räntefonder som har det motigt. Även obligationsfonder ska spararna vara försiktiga med. De långa räntorna är på väg uppåt vilket missgynnar dessa sparformer. Så se upp för obligationsryggsäcken och se över din pensionsförsäkring. De traditionella försäkringarna innehåller i snitt 40 procent räntor", säger Claes Hemberg.
Pension
Avsluta pensionssparandet – och börja ett nytt
Vid det här laget borde de flesta ha nåtts av informationen att avdragsrätten för det privata pensionssparandet slopades helt och hållet från och den 1 januari 2016, vilket innebär att pengar som ändå sätts in på ett IPS-konto eller in en pensionsförsäkring kommer att dubbelbeskattas.*
Ändå tydde undersökningar inför årsskiftet på att hundratusentals svenskar fortfarande inte hade ställt om sitt sparande. Om du är en av dem – gör det nu. Annars kommer du att tvingas betala skatt två gånger, dels på lönen och dels när sparpengarna plockas ut som pension.
Men samtidigt som man avslutar sitt avdragsgilla pensionssparande är det viktigt att byta till någon annan sparform. Det bästa alternativet är ett investeringssparkonto (ISK) där man kan spara i aktier och fonder till mycket låg skatt, och där man kan kostnadsfritt kan sätta in och ta ut vilka belopp man vill, vilket innebär att det alltid är gratis att byta sparform.
"Sparbehovet till pensionsändamål har ju inte på något sätt minskat. Snarare tvärtom, för Pensionsmyndighetens prognoser visar på stadigt minskande pensionsnivåer, och på att vi inte ens är i närheten av att lyckas kompensera för detta med en högre pensionsålder. Slutsatsen är att behovet av ett långsiktigt sparande kvarstår men att sparformen behöver ändras för att inte riskera dubbelbeskattning", säger Jens Magnusson på SEB.
* Egna företagare och de som saknar pensionsrätt i sin anställning kommer även i fortsättningen att kunna dra av 35 procent av sin inkomst, upp till tio prisbasbelopp (444 000 kronor för inkomståret 2014).
