Svenska hushåll har totalt i år satt undan 150 miljarder kronor i olika sparformer. Sparandet har ökat dramatiskt de senaste åren och jämfört med 2011 har insättningarna mer än fördubblats.

Utvecklingen har skett samtidigt som bostadspriserna har stigit kraftigt och svenskarnas skuldsättning ökat, men också under en period med stigande reallöneökningar vilket gjort det möjligt för fler att spara en del av sin inkomst.

Och det är bankkonton som är den i särklass mest populära formen för nysparande. Av de 150 miljarder kronor som har satts undan i år har 117 miljarder lagts in på sparkonton, enligt en rapport från SBAB.

Svenskarnas sparande under 2000-talet har präglats av låg riskprofil, konstaterar SBAB:s chefekonom Tor Borg, och den största delen sätts alltså in på banken.

"Det är anmärkningsvärt att det ökade intresset för kontosparande sammanfaller med att sparräntorna fallit drastiskt".

"Möjligen kan det vara så att (hushållen) i första hand vill bygga upp en buffert för oförutsedda händelser och endast i andra hand har förhoppningar om en hög avkastning", skriver Tor Borg.

Totalt är en knapp tredjedel av svenskarnas samlade finansiella tillgångar placerade på bankkonton i dagsläget.

Här kan du jämföra villkoren för bankernas sparkonton.