Förslaget om att ersätta karensdagen med karensavdrag är inte nytt. Enligt ett lagförslag 2004 skulle ett avdrag med en femtedel av en genomsnittlig veckoinkomst införas istället för en dags karensdag. Men trots att de flesta remissinstanser, utom bland annat SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), var positiva, genomfördes inte reformen.
Flera remissinstanser påpekade att förslaget skulle kunna leda till nya orättvisor och dessutom bli dyrt och krångligt att administrera.
Företrädare för Miljöpartiet lade hösten 2013 en motion i riksdagen i samma ärende och i början av 2015 föreslog den parlamentariska socialförsäkringsutredningen att systemet med karensdag slopas och ersätts av ett karensavdrag som ska motsvara 20 procent av den anställdes genomsnittliga veckolön. Karensavdraget skulle göras vid högst tio sjuktillfällen under de senaste tolv månaderna.
Och i sin budgetmotion för 2016 skriver Moderaterna att dagens system med en karensdag bör ersättas med ett karensavdrag, som ska "uppgå till 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön". Syftet är att göra försäkringen mer rättvis.
"I dag får den försäkrade som arbetar ett fåtal dagar i månaden, till exempel vid nattarbete, ett relativt sett större avdrag på sin inkomst än den med normala arbetstider. Dessutom kan arbetstagare i princip kringgå karensdag genom att sjukanmäla sig när endast en kortare del av arbetsdagen återstår", står det i budgetmotionen.
Moderaterna skriver att den första karensdagen är det enda och tydliga exemplet på en tröskel in i sjukförsäkringens sjuklönedel.
Men partiet vill gå längre och föreslår även en ny karensdag vid dag 15.
"För att stärka incitamenten att komma tillbaka till arbete tidigare än i dag är vi beredda att införa ett karensavdrag vid sjuklöneperiodens slut, vid övergången från sjuklön till sjukpenning, dag 15", står det i budgetmotionen.
