Riksbanken skriver att såväl utbuds- som efterfrågefaktorer bidrar till att denna utveckling fortgår under prognosperioden. Hushållens inkomster stiger och bolåneräntorna förväntas vara låga de kommande åren, vilket understödjer efterfrågan på bostäder.
Samtidigt är utbudet av bostäder alltjämt för lågt även om det nu ökar snabbt. Bostadspriserna bedöms därför fortsätta öka om än i en något långsammare takt än tidigare.
"Utvecklingen innebär att den så kallade skuldkvoten, det vill säga hushållens skulder som andel av deras disponibla inkomst, ökar till cirka 190 procent under 2018, vilket är en något högre nivå än i prognosen i juli", skriver Riksbanken.
