När något är felaktigt prissatt kommer det att över- eller underkonsumeras. Det gäller för mjölk, utbildning, barnpassning… men också för pengar.

Återköp av aktier innebär helt enkelt att bolagen använder sitt kapital till att köpa egna aktier på marknaden. Till skillnad från vad som är vanligast i Sverige så makuleras oftast återköpta aktier i USA.

Kapitalöverflyttningen från bolaget sker inte direkt till alla ägare, men alla ägare åtnjuter effekterna av återköpen när samma företag ska värderas på färre antal aktier. Och det får effekter.

Under innevarande rapportsäsong i USA är analytikerna på Wall Street dystra kring bolagens prestationer. Väntat är att vinsterna faller 6,5 procent. Om företagen inte hade köpt så mycket egna aktier hade vinstminskningen däremot blivit så hög som 9 procent. Det är en väsentlig skillnad.

Apple, AT&T, IBM, Exxon Mobil och Wendy’s är bara några av de amerikanska företag som initierat stora program för att köpa egna aktier. I veckan meddelade Caterpillar att de har för avsikt att återköpa aktier för cirka 1,5 miljarder dollar under årets tredje kvartal. På så sätt minskar bolaget antalet utstående aktier, och får en starkare kurs utan att för den delen behöva förbättra varken intäkter eller vinster.

Under årets första kvartal gav företag i S&P 500-indexet mer avkastning tillbaka till aktieägarna än vad de tjänade. Senast det hände var fjärde kvartalet under 2008, då rapporterade bolagen förluster, men trots det köpte sina egna aktier för många miljarder dollar.

En bidragande faktor till detta underliga fenomen är Feds låga räntor, ett fenomen som är långt ifrån unikt för USA. I många länder är det numera nästan är gratis att låna pengar. Teorin är att låga räntor bidrar till att företag lånar pengar som spenderas, och tillväxt skapas.

När bolagen däremot upplever sina investeringsbehov som relativt mättade måste pengarna ta vägen någonstans, och många minskar då istället aktieutbudet.

2014 köpte företagen i S&P 500 sina egna aktier för 550 miljarder dollar, vilket motsvarar 4 700 miljarder kronor eller tre fjärdedelar av hela Stockholmsbörsens värde (!). Den genomsnittliga vinsten per aktie steg därmed 2,3 procentenheter.

Tveksamheten i detta agerande har skapat en het debatt i USA. Huruvida det är en positiv utveckling att företag spenderar pengar på att köpa egna aktier är tveksamt.

Att centralbanker bidrar till detta är dock en viktig detalj i sammanhanget, och företagen agerar såklart på den spelplan som politiken skapar. Skapas en möjlighet att med belånade pengar trissa upp aktiekurserna, kommer det förmodligen att hända. Nu har det hänt. 

Hur hade det sett ut om priset på att låna pengar inte var artificiellt lågt, utan sattes av marknadens aktörer utifrån utbud och efterfrågan? Fenomenet med omfattande återköpsprogram ställer hela den keynesianska doktrinen på sin spets: Hur pass effektivt är det egentligen med en lågräntepolitik för att stimulera tillväxt?

En sak är säker: En felaktig prissättning på en vara leder till att den antingen över- eller underkonsumeras. Priset är marknadens språk; ett kontrollerat pris snedvrider kommunikation mellan människor på marknaden. En fri kommunikation är därför nyckeln – dvs icke-kontrollerad prissättning.

En långsiktigt stabil marknad växer inte fram på en skev spelplan.

Förresten: Var man än står på den politiska skalan går det inte att komma undan det faktum att centralbankernas iver att skapa inflation, parat med den extemlåga räntan, innebär ett gigantisk berikande av kapitalstarka aktieägare.