Torsdagens räntesänkning kom oväntat. Inför beskedet trodde så gott som alla analytiker att Riksbanken skulle hålla nivån oförändrad. I stället blev det en sänkning med tio punkter ner till –0,35 procent.

Men inflationsförväntningarna är fortsatt låga och den tilltagande Greklandskrisen och en allt starkare kronkurs dämpar konjunkturuppgången, vilket fick direktionen att agera på nytt.

”Som jag ser det vill den verkligen försäkra sig om att utvecklingen går åt rätt håll. Kanske är det också så att den har en undermedveten tendens att överkompensera för tidigare misslyckanden med räntepolitiken”, säger Tor Borg, chefsekonom på SBAB.

Sänkningen väntas dock inte få några större direkta effekter för hushållen. Kopplingen mellan reporäntan och bankernas räntor mot kunderna är inte så direkt. Men Riksbankens förra sänkning, i mars, har drivit ner de rörliga boräntorna något under våren och på sparkontot är avkastningen noll. 

Det kommer den också fortsatt att vara. Men någon minusränta på storbankernas vanliga lönekonton väntas å andra sidan inte heller i detta läge. Nischbankernas konton, där sparare hittills har kunnat få upp till omkring 1 procents ränta på sina pengar, sänker troligen sina nivåer.

För bolånen väntas de rörliga räntorna tryckas ner ytterligare några punkter, från redan mycket låga nivåer – just nu mellan 1,33 och 1,66 procent, i snitt, hos de större bankerna. Det gör också att skillnaderna mellan de korta och långa räntorna ökar ytterligare. De långa räntorna har rört sig uppåt under en period och här väntas sänkningen av reporäntan få mindre effekt, om någon alls.

I samband med dagens höjning justerades också Riksbankens räntebana, som indikerar att fler sänkningar kan bli aktuella i år och att en första höjning upp över nollstrecket lär dröja till 2017.

"Alla med bolån kan med andra ord räkna med låg ränta under flera år framöver, som det ser ut", säger Maria Landeborn, sparekonom på Skandia.

Räntesänkningen väntas stimulera till ökad konsumtion men också till ökade bopriser och ökad skuldsättning. Riksbanken har tidigare konstaterat att dess avsikt och uppdrag är att få upp inflationen, och inte att ta ansvar för hushållens skuldsättning.

"Men det här är en balansgång. För risken är att hushållen blir fartblinda när räntan sänks och tror att det alltid kommer att vara såhär. Man måste komma ihåg att räntan kommer att höjas igen, även om det nu dröjer ytterligare några år”, säger Jens Magnusson, sparekonom på SEB.

Riksbankens aggressiva penningpolitik har stimulerat börsen under flera år, dels genom gynnsamma förhållanden för företagen med lägre investeringskostnader och positiva valutaeffekter, och dels eftersom aktier i lågränteläget är det enda alternativet för sparare att få avkastning på sina pengar.

Med torsdagens räntesänkning förlängs den trenden – börsen borde gynnas av lägre ränta, och en fortsatt uppgång är att vänta.

”Allt annat lika, som det brukar heta, så borde det vara så. Men allt annat är inte lika just nu. Vi har sommarstiltje, Greklandskris och allmän internationell oro, så vad som väger tyngst återstår att se”, säger Jens Magnusson.