Placeras aktieanalys har en horisont på 3-6 månader om ingenting annat anges. Läs fler aktieanalyser från Placera.

Kärnkraftskonsulten Studsvik är en välbeprövad samarbetspartner med 65 års erfarenhet av kärnteknik och radiologiska miljöer.

Enligt World Nuclear Association finns ungefär 440 aktiva kärnreaktorer på jorden, dessutom är cirka 70 stycken under konstruktion och det planeras för ytterligare nästan 170 reaktorbyggen inom en snar framtid. Utbyggnaden sker främst i Asien, i huvudsak Kina men även i Indien, Sydkorea och Ryssland.

Nya kärnkraftverk behöver konsultation, de i drift behöver hjälp att hantera sitt avfall och de som önskar stänga ner behöver assistans med avvecklingen. Egentligen borde Studsvik ha en välfylld orderbok men det var länge sedan affärerna hade någon lyftkraft. I stället tragglar bolaget med sviktande marginaler och omsättningsförfall.

Årets början är säsongsmässigt svagt för Studsvik men i år var inledningen extra tråkig. I lokala valutor minskade koncernen sin omsättning med 13,5 procent i första kvartalet, jämfört med samma period året före.

Av bolagets tre affärsområden, Avfallshantering, Konsulttjänster och Bränsle och materialteknik, är det det förstnämnda som har störst bekymmer även om också Konsulttjänster haltar på ventilationssidan i England.  

I en jämförelse år mot år föll omsättningen för Avfallshantering med nästa 35 procent under första kvartalet. Jämförelsen har dock påverkats av det stora Berkeley-projektet som pågick under 2014.

Tyvärr räcker inte det som förklaring, efterfrågan har varit svag. I Sverige är orderboken tunn men något bättre vid anläggningen i England. I absoluta tal minskade affärsområdets omsättning med 22 Mkr. Rörelsemarginalen sjönk från plus 13,7 procent till minus 7,2 procent.

Affärsområdet Bränsle- och materialteknik var koncernens svaga ljuspunkt. Omsättningen ökade med 3,1 procent till 55,4 Mkr. En tidigare negativ rörelsemarginal slog över till plus 3,1 procent.

Trots att det i Sverige talas mycket om att på sikt avveckla kärnkraften är vi helt beroende av dess elproduktion. Ungefär 40 procent av all elektricitet som konsumeras kommer från någon av våra tio reaktorer.

Men kärnkraften är inte särskilt lönsam i västvärlden, fallande energipriser är den främsta orsaken till marginalpress men också att denna energiframställning i Sverige har påförts en rejäl straffskatt. Den minskade lönsamheten har lett till att aktörerna främst fokuserat på ökat effektuttag i befintliga anläggningar.

Politiken spelar en avgörande roll för kärnkraften och efter olyckan i Fukushima 2011 har förutsättningarna försämrats, främst på de tidigare två stora marknader i Tyskland och Japan. Ytterligare påtryckningar att avveckla kärnkraften kan däremot på sikt innebära en ny lukrativ marknad för Studsvik.

Kostnaden för avvecklingen kan bli enorma och det finns en stor ovilja bland beslutsfattarna att ta tag i kärnkraftsfrågan. Det gör att Studsvik hamnar lite i kläm och den vändning som flera analytiker hoppats på har inte kommit ännu.

Något är analytikerna dock på spåren, Studsvik kan bocka av många rutor i kravspecifikationen för ett potentiellt turn around-case.

Handeln i aktien är begränsad och i media får bolaget sällan, snudd på aldrig, någon tid i rampljuset. Och i det finns en stor potential om bolaget skulle få styrfart.

Marknadsvärdet är mindre än det redovisade egna kapitalet, vilket kan tolkas som att bolaget går att köpa till ett underpris på börsen. P/b-talet för Studsvik är 0,86, vilket kan tolkas som en rabatt på 14 procent jämte värdet på det egna kapitalet (exklusive immateriella tillgångar).

På rullande tolv månader omsätter Studsvik nästan 900 Mkr vilket i relation till bolagets marknadsvärde värderar varje försäljningskrona till 27 öre. Det är attraktivt om det inte vore för att bolaget gjorde en förlust på mer än 2 Mkr under tolvmånadersperioden.

Trots de låga multiplarna krävs det att bolaget lyckats tjäna 3 kronor per aktie för att vara riktigt attraktivt, samtidigt kan betydligt mindre förbättringar leda till kursrally.

Kan bolaget i år nå en omsättning motsvarande den över rullande tolv månader, vilket är lägre än förra räkenskapsåret, och leverera en vinstmarginal på bara 2 procent, då skulle aktien värderas till p/e 13-14 och vinsten per aktie skulle vara ungefär 2,20 kronor.  Det borde inte vara omöjligt men det är upp till bevis för Studsvik.

Nyckeltalen signalerar också att marknadens förtroende för Studsvik är svagt och givet låga energipriser och den politiska osäkerheten kring kärnkraften, framförallt i västvärlden, är oron befogad.

Skulle det ekonomiska läget i världen vidare försämras kommer eventuella utbyggnader, likväl som avveckling av kärnkraften, skjutas ytterligare på framtiden. Därför vill vi se att lönsamheten repar sig innan vi vågar ge oss på en spekulativ investering i Studsvik. Vår rekommendation stannar vid Neutral.