Det är givetvis ett lite speciellt läge att försöka ha bestämda åsikter kring vad som ska hända på finansmarknaderna när osäkerheten kring vad som händer med Grekland är i det närmaste monumental. Men osäkerheten har funnits där en längre tid och investeringsbeslut måste ändå tas.
Även om man väljer att, till följd av hög osäkerhet, placera alla sina slantar i madrassen så har det konsekvenser för avkastningen – om än inte i absoluta så i alla fall i relativa termer. Exempelvis finns ju risken att vederbörande därmed missar ett utmärkt köpläge på börsen.
Vi kan ändå konstatera att vårt val inför juni att dra ner på riskexponeringen var ett riktigt beslut. Den svenska börsen har fram till och med 25 juni backat med cirka 3,5 procent under månaden. Breda råvaruportföljer har i sin tur visserligen hållit emot hyggligt - men bara om man valutasäkrat sin placering. En svagare dollar är det viktigaste skälet till att priserna hållits uppe på en hel del råvaror.
Och slutligen kan konstateras att ränteuppgången i mer stabila ekonomier kommit av sig. Mycket beroende på att den eskalerande greklandskrisen fått placerare att söka sig till tryggare alternativ.
Vårt val att dra ner på riskexponeringen inför juni berodde inte enbart på att situationen kring grekförhandlingarna såg så mörka ut. Vi pekade dessutom på risken för fortsatta ränteuppgångar och på lite svajigare globala konjunktursignaler som motiv till beslutet.
Nu har ränteuppgången, visserligen mycket beroende på läget kring Grekland, kommit av sig men vi ser ändå inte särskilt stora ränteuppgångar framför oss – även vid en ”lycklig” upplösning av krisen.
På konjunktursidan kan konstateras att den väntade amerikanska rekylen, efter ett svagt första kvartal, ser ut att ha börjat materialiseras. Makrostatstiken har överraskat på flera håll och konsumtionsviljan hos hushållen har återvänt, vilket inte minst den starka utvecklingen i maj var ett bevis för.
I EMU-området har makrosignalerna också pekat mot en förstärkning även om de allra senaste siffrorna visat på en viss negativ effekt av en starkare euro och grekoro, först och främst i indikatorer som i högre grad är framåtblickande och mer är att betrakta som allmänna omdömen. På plussidan kan också konstateras att tidigare eftersläntrare, som exempelvis Frankrike, också börjat visa på tydligare konjunkturella livstecken.
Och på kort sikt är den grekiska smittan egentligen inte ett problem för den reala ekonomin i EMU-området. Greklands andel av världsekonomin är dessutom måttliga 0,3 procent. Tvärtom bidrar oron till att euron åter försvagas, vilket i sin tur stärker företagens konkurrenskraft.
Tillväxtproblemen kvarstår dock i många tillväxtekonominer med Kina i spetsen.
Men skulle vi bara utgå från räntor och konjunktursignaler vore det ett tämligen enkelt beslut att åter höja aktieandelen i vårt allokeringsförslag. Dessutom har det under våren etablerats något av ett mönster där kortvariga sättningar på börsen åtföljts av en tid med längre uppgångar. Till en del har den snabba revanschen för börsen säkert berott på att de som valt att ställa sig vid sidlinjen upptäckt att det är svårt att hitta vettiga placeringsalternativ till aktier.
Det svåra beslutet blir därmed på kort sikt vad man tror om utgången i förhandlingarna mellan Grekland och dess långivare. Här famlar vi alla fortfarande i mörkret. Tydligen också de som sitter direkt vid förhandlingsbordet.
Därmed får man som placerare skissa på lite olika alternativ och ta sina investeringsbeslut baserade utifrån detta.
Vårt huvudscenario är fortfarande att en lösning kommer att presenteras så att Grekland kan undvika en betalningsinställelse. Det lär bidra till ett kortsiktigt lättnadsrally på börsen. Samtidigt står det mer eller mindre klart att denna lösning inte kommer att hantera långsiktigt viktiga frågor som exempelvis en nödvändig grekisk skuldnedskrivning. Så om 3-6 månader kommer vi att ha en förnyad diskussion om ytterligare stöd till Grekland när det åter börjar bli tomt i den grekiska kassakistan.
Dessutom finns betydande risk för politisk turbulens i Grekland och ett nyval med osäkert utfall.
Faller det här scenariot ut är vårt förslag att höja aktieandelen men ändå räkna med begränsad uppsida på lite längre sikt och att turbulensen kommer att återvända under senare delen av året.
Det kortsiktigt mest bekymmersamma scenariot är givetvis att ingen förhandlingslösning nås och att Grekland tvingas till en betalningsinställelse. Det kommer troligen att leda till en period av finansiell turbulens innan vi får se hur olika institutioner, som exempelvis EU och ECB, hanterar situationen.
I det här scenariot ser vi en börsnedgång framför oss men samtidigt är det här också en lösning som kommer att tvinga fram åtgärder. Ytterligare likviditestsstimulanser kommer att bli nödvändiga, marknadsräntorna sjunka och euron försvagas. Grekerna kommer visserligen att drabbas hårt och frågetecknen kring det långsiktiga eurosamarbetet i stort kommer givetvis att växa.
Vi tror däremot inte att det kommer att knäcka konjunkturen i EMU-området och för många kommer det snarast att vara en lättnad att situation kring Grekland slutligen fått en lösning.
Tror vi på det här utfallet är det visserligen bäst att befinna sig vid sidlinjen när det stormar som värst men det kommer i så fall samtidigt att uppstå köplägen. Riskvilliga placerare kommer snabbt att återvända och det huvudsakliga problemet blir snarast tajmingen för när man åter törs kliva in på börsen.
Ett specifikt svenskt problem är hur den svenska kronan kommer att reagera. Följer vi med euron ner eller blir kronan åter en trygg hamn i orostider? Vi räknar med att Riksbanken fortsätter sin strategi att hålla kronkursen nere, oberoende av utfall.
Det finns en del andra möjliga scenarier som exempelvis att parterna tar tag i de långsiktiga problemen för Grekland men vi tror sannolikheten för detta är mycket låg, inte minst för att det finns en rädsla för att andra krisländer i så fall kommer att kräva samma behandling.
Vårt val inför juli blir därmed att fortsätta hålla nere aktieandelen i vårt allokeringsförslag till nuvarande 50 procent, men att samtidigt vara beredda på att skruva upp aktieandelen beroende på händelseutvecklingen.
När det gäller råvaror väljer vi att behålla en andel på 5 procent. Orsakerna är tre. Dels tror vi på ytterligare kinesiska stimulanser och en mindre förstärkning av den globala konjunkturen, dels tror vi att den amerikanska dollarn kommer att stärkas. Det får därmed ses som en kombination av råvaru- och valutaplacering.
Ränteandelen ligger därmed också kvar på 45 procent även om vi inte tror att räntemarknaden kan bidra med särskilt mycket avkastning framöver. För räntemarknaden är det dessutom snarast positivt med mer av grekkaos eftersom det skulle innebära lägre räntor och därmed stigande obligationspriser i trygga ekonomier som den svenska.
Vårt allokeringsförlag för juli månad blir därmed 50 procent aktier (med möjlig till uppjustering), 5 procent råvaror och 45 procent ränteplaceringar.
För aktie och fondplaceringar hänvisar vi till våra listor över tio köpvärda aktier i juli samt tio köpvärda fonder i juli, läs här.
För taktiska val på börsen hänvisar vi till Tomas Linnalas Börssyn för juli.
