Placeras aktieanalys har en horisont på 3-6 månader om ingenting annat anges. Läs fler aktieanalyser från Placera.
Hudcancer är en av de snabbast växande cancerformerna och efterfrågan på dermatologisk diagnos är stor. Här har svenska Scibase en produkt som ger ett objektivt mätvärde på risken i en hudförändring (lesion) och det kan bli ett komplement till befintliga diagnosmetoder.
Vid diagnos av lesioner används en okulär besiktning av exempelvis leverfläckar som förändrats, utifrån ett antal diagnoskriterier. Om den bedöms som farlig tas den bort.
Lesioner är dock en skala från helt ofarliga leverfläckar hela vägen fram till maligna melanom, så vad som man kan låta vara och vad som skall tas bort kan vara svårt att bedöma, framför allt för de förändringar som varken är klart ofarliga eller uppenbart farliga. Så här krävs en avvägning mellan så kallad sensitivitet och specificitet.
En extrem ändpunkt är t.ex. att behandla alla förändringar som maligna, då får man 100 procent sensitivitet men till priset av överbehandling. Den andra extremen är att endast behandla de fall man är helt säker på. Då får man 100 procent specificitet men till priset av missade fall.
I en stor studie genomförd i fjol hade Nevisense en mycket hög sensitivitet men lägre specificitet, och för en kunnig dermatolog råder ofta det motsatta, dvs. att de har lägre sensitivitet än vad Nevisense uppvisade men högre specificitet. Med andra ord så var dermatologerna sämre än instrumentet på att hitta maligna förändringar, men bättre på att göra korrekta identifieringar. De satte uppenbarligen ribban högre och blev mer korrekta, till priset av en del missade fall.
Instrumentet å andra sidan hade en lägre tröskel och plockade följaktligen upp fler förändringar, men då till priset av fler falska positiva, dvs. det identifierade förändringar som inte var maligna. FDA prioriterar sensitivitet enligt devisen att det är bättre att excisera (skära bort) en gång för mycket snarare än att missa en malignitet, och Scibase föjer FDA:s riktlinjer.
Idealet är att minimera antalet onödiga excisioner, både ur ett patientperspektiv liksom ur ett hälsoekonomiskt perspektiv, så det finns goda grunder såväl kliniskt som ekonomiskt att förbättra diagnostiken. En excision tar tid och kräver specialistvård och det kräver dessutom ett provsvar från en patolog som är en knapp resurs. Scibase värde ligger i att det kan öka säkerheten och minska antalet excisioner.
Bolaget är nu inne i ett skifte där det går från utvecklings- till kommersiellt fokus nu när det finns en färdig, CE märkt produkt – Nevisense. Det är en pennliknande apparat med tillhörande display som med hjälp av impedansmätning ger ett mätvärde som indikerar strukturförändringar i huden och det kan användas som komplement till traditionell diagnostik.
Maskinen kostar omkring 5000 euro och elektroderna 35 euro per patient. Så det är en klassisk affärsmodell med relativt billig hårdvara och höglönsam förbrukningsmateriel. Bolaget har redan etablerat försäljning på flera marknader, men det finns fortfarande en del regulatoriskt arbete kvar.
I EU är produkten CE märkt och även i Australien är den godkänd, det som återstår är en så kallad pre-market approval i USA där bolaget siktar på en ansökan andra halvåret 2015 med godkännande omkring ett år senare.
Ytterligare en aspekt som ännu inte är löst är frågan om ersättning. Försäkringssystemen varierar kraftigt i olika länder så frågan om, och hur mycket, en behandling ska ersättas är viktig och där är det ännu inte klart. Med ganska tydliga hälsoekonomiska vinster att göra med bättre diagnostik så talar nog oddsen för ett förmånligt utfall för Scibase.
Målgruppen för bolagets produkter är initialt dermatologer och Tyskland är bolagets viktigaste marknad med omkring 70 procent av omsättningen, följt av Australien och Storbritannien. I ett längre perspektiv kommer även allmänläkare med särskilt intresse för terapiområdet att utgöra en viktig målgrupp. I Tyskland finns inte färre än 5000 praktiserande dermatologer och det är en marknad som därmed är relativt lättbearbetad med hög koncentration av potentiella kunder.
Det stora osäkerhetsmomentet är tidsaspekten. Det tar ofta lång tid att få läkarkåren att anamma nya metoder då de ska gå från beprövad metodik och lära sig att lita på en ny diagnosform. Ett bra och lite avskräckande exempel är Aerocrine som trots fungerande och godkänd produkt fortfarande väntar på det stora försäljningslyftet. Aerocrine illustrerar att det kan ta många år innan man fått ett starkt fotfäste på marknaden oavsett hur bra produkt man har.
Vad gäller värderingen så går det inte att göra någon nyckeltalsbaserad värdering av bolaget då Scibase räknar med break-even först 2018-2019. Istället handlar det i nuläget mer om att göra en bedömning av sannolikheten för framgång. Dessa bedömer vi som goda med hänsyn till den gedigna studien publicerad 2014 samt de fördelar som produkten har för användarna.
Det är också lovande försäljningsutveckling hittills i Tyskland med bra tillväxt. Över tid kommer också kostnaderna att sjunka med högre volymer och bruttomarginalen är god, och stigande med en växande andel elektrodförsäljning. Skalbarheten i bolaget är god och ett plus är att bolagets kostnader framför allt handlar om vilket tempo som väljs i expansionen till skillnad från forskningsbolag där kostnaderna för studier är ”givna” och inte kan skalas tillbaka.
Det minskar risken för nyemission markant. I emissionen tar bolaget in 150 Mkr i första hand, med option på 190 Mkr och bolagets bedömning är att 150 Mkr ska räcka för att föra bolaget till break-even. Värderingen blir 250 Mkr ”pre-money” vilket är lågt givet potentialen.
Aktien är värd en chansning och rådet blir att teckna.
