Turkiet är vårt närmaste tillväxtland

Placera i Turkiet Trots mattad tillväxt, geopolitiska risker och politisk oro så är de ekonomiska utsikterna ljusa. Följ med på Placeras investeringsresa till Turkiet, vårt närmaste tillväxtland.

Förra året besökte Placera de tre asiatiska tillväxtländerna Kazakstan, Singapore och Indonesien, vars gemensamma nämnare var hög tillväxt såväl som hög risk. I år är det dags att besöka Turkiet, vårt närmaste tillväxtland.

Placera kommer att under en vecka besöka Istanbul, Turkiets största stad med 14 miljoner invånare, enligt de officiella siffrorna, för att på närmare håll förstå hur den turkiska ekonomin fungerar och vilka drivkrafterna är.

På denna resa kommer vi genomföra flertalet företagsbesök och träffa lokala experter. Vi kommer även fördjupa oss i det politiska läget i regionen och prata om tillväxtmarknader och gränsmarknadsländer generellt.

Intresset för att investera i Turkiet och kringliggande marknader har konstant ökat sedan millennieskiftet och landet är intressant ur flera perspektiv.

Turkiet ligger, för det första, geografiskt sett i gränslandet mellan öst och väst, mellan Asien och Europa. Förvisso finns det stora geopolitiska utmaningar i regionen just nu men på längre sikt är landets geografiska läge en strategisk tillgång.

För det andra är Turkiet världens 17:e största ekonomi med en relativt ung befolkning. Befolkningsmängden uppgår till cirka 76 miljoner där omkring 27 procent är i åldrarna 0–14 år och där 50 procent är under 30 år. Denna demografi skapar goda förutsättningar för tillväxt i många år framöver.

För det tredje så löper den stora ekonomiska reform som inleddes i början av 1990-talet fortfarande på i oförändrad styrka. Reformen går ut på att minska statens kontroll över ekonomin för att successivt övergå till en modernare marknadsorienterad ekonomi. Detta skapar goda förutsättningar för utländska företag att etablera sig i landet.

Turkiet har gradvis öppnat sina marknader genom att begränsa statliga kontroller på utrikeshandel och investeringar och privatisering av offentligt ägda industrier. Liberaliseringen av många sektorer för deltagande från privata och utländska aktörer har fortsatt under politisk debatt.    

Ekonomin är inte längre dominerad av traditionellt jordbruk i landsbygdsområdena, utan mer av ett dynamiskt industriellt komplex i de större städerna. Tjänstesektorn har också uppvisat hög tillväxt de senaste fem åren och står numera för nästan två tredjedelar av landets BNP.

Industrisektorn står för 23 procent och resterande del (cirka 10 procent) kommer från jordbrukssektorn. Det är också en av anledningarna till att vi valt ut metropolen Istanbul som stad att besöka under de här dagarna.   

Under stora delar av 2000-talet växte den turkiska ekonomin med 6-8 procent. På senare år har dock tillväxten mattats av ordentligt, eller snarare kommit ner till mer normala nivåer i jämförelse med EU-området.

Turkiet har bland annat påverkats negativt av den svaga tillväxten i EU, landets viktigaste handelspartner. BNP-tillväxten förväntas ändå ligga mellan 3,5-4,0 procent fram till 2017.   

På den positiva sidan finns det låga oljepriset, som påverkar den inhemska efterfrågan och konsumtionen positivt, men det leder även till att förbättra det viktiga bytesbalansunderskottet som länge varit Turkiets akilleshäl.

Bytesbalansen kan enkelt sagt sägas vara skillnaden mellan vad som produceras och vad som förbrukas inom landet. Turkiet har länge haft ett underskott som byggts upp av bland annat en hög energi- och oljeimport. Landets vision om att vara den tionde största ekonomin i världen år 2023 kräver enorma mängder energi och landets egen produktion räcker inte till. 

Den reala ekonomin växer med uppskattningsvis 0,2-0,5 procent snabbare för varje 10 dollar som oljepriset sjunker samtidigt som statistik visar att bytesbalansunderskottet minskar med 0,6 procent.

Underskottet i bytesbalansen skapar också ett starkt beroende av utländska kapitalmarknader då den måste finansieras externt. Turkiet påverkas därmed positivt av stimulanserna som sker runt om i världen då det ökar utbudet av kapital och ger lägre finansieringskostnader.

En hel del osäkerhet har nu därför byggts upp på de finansiella marknaderna inför det faktum att amerikanska centralbanken signalerat för åtstramningar och högre ränta under 2015, vilket sannolikt kommer öka finansieringskostnaderna för de länder som lånar i dollar.

Risker saknas inte, i likhet med andra tillväxtländer. I Turkiets fall handlar det mest om geopolitisk oro i närområdet. Turkiet är indirekt inblandat i kriget i Syrien och Irak och konflikten med kurderna i de sydöstra delarna av landet är också ett ständigt orosmoment.

Även inrikespolitiskt finns det starka motsättningar mellan sekulariserade krafter och det mer islamistiskt inriktade regeringspartiet AKP. Demonstrationerna i Istanbul och Ankara 2013 visade tydligt dessa motsättningar.

Osäkerheten har ökat betänkligt inför parlamentsvalet i juni i år och det är en bidragande orsak till att den turkiska börsen utvecklats svagt i år.  

Tittar man på Turkiets handel med omvärlden så framträder Europa som den klart viktigaste handelspartnern. Runt hälften av landets export går till EU och cirka 40 procent av importen kommer från EU-länder.

Tyskland är det största exportlandet följt av Irak, Iran och Storbritannien. Viktiga exportvaror är kläder och textilier, elektrisk utrustning och elektronik (bland annat TV-apparater), fordon, jordbruksprodukter (frukt, grönsaker, vin) och mineraler (järn och stål).

Landets import domineras av maskiner, energi, järn och stål, plaster och fordon (främst personbilar). Viktiga importländer utanför EU är Ryssland (naturgas), Kina och USA.

När det gäller svensk anknytning så finns runt 250 svenska företag representerade i landet, bland andra Ericsson, Teliasonera, Autoliv, Securitas, H&M, Sandvik, Lindex och IKEA. Relationen mellan Sverige och Turkiet har förbättrats avsevärt sedan mitten av 2000-talet och handeln mellan länderna har ökat konstant.

Den turkiska börsen är koncentrerad till Istanbul, som är det finansiella navet i landet. Börsen i Istanbul har haft en svag start på året hittills med en nedgång på 3 procent i lokal valuta. Tittar man tolv månader bakåt i tiden så är börsuppgången cirka 15 procent.

Den svaga starten i år beror till största del på de förväntade negativa effekterna på realekonomin när oljepriset väntas stiga från nuvarande låga nivåer samt det faktum att USA signalerat åtstramningar och högre ränta vilket väntas öka finansieringskostnaderna för landet.

De senaste fem åren har dock börsen stigit med 40 procent och de långsiktiga tillväxtutsikterna ser fortsatt goda ut trots att en del turbulens kan uppstå på vägen.

Värderingsmässigt ligger den turkiska börsen klart lägre än den svenska just nu. P/e-talet för 2015 är 10,7 jämfört med Stockholmsbörsen som värderas till drygt 17 gånger vinsten. Vinsttillväxten för Istanbulbörsen förväntas ligga på 12 procent under 2015 jämfört med den svenska på 15 procent.

Däremot har de turkiska bolagen en betydligt högre direktavkastning på 4,2 procent jämfört med 2,7 procent för Stockholm. Den relativt låga värderingen på Istanbulbörsen beror på att risknivån är klart högre men samtidigt öppnar det upp för goda investeringsmöjligheter för den långsiktige placeraren.

Vi kommer att rapportera direkt från Istanbul under resan gång. Har du några frågor om Turkiet som investeringsland är du välkommen att skriva dem i kommentarsfältet nedan. Vi tar med frågorna till de experter vi träffar på resan.

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -