Med USA i fronten backade de flesta av världens börser i förra veckan. Den svenska börsen sjönk med lite knappt 3 procent. Samtidigt vände marknadsräntorna åter nedåt och en svensk tvåårsränta ligger nu på -0,32 procent, och inte att förvåna fortsätter hushållsutlåningen att öka efter Riksbankens räntesänkningar. Hushållens lån ökade med 6,2 procent i årstakt i februari.
Riksbanken har dock varit mycket tydliga med att vare sig stigande bostadspriser eller ökade hushållsskulder är något som de kan ta hänsyn till vid räntesättningen.
Oljepriset har fått förnyad fart efter att Saudiarabien blivit direkt involverade i krisen i Jemen. Visserligen är inte Jemen någon större oljeproducent men har ett strategiskt läge när det gäller sjötransporter i regionen. På längre sikt ska inte oljepriset behöva påverkas särskilt mycket av konflikten i Jemen.
På måndagsmorgonen har Kinas centralbankschef uttryckt att det finns utrymme för såväl penningpolitiska- som finanspolitiska satsningar i Kina. Det har satt god fart på de asiatiska börserna och förhoppningen är att det här ska sprida sig även till Europa.
För att börshumöret ska bli långsiktigt bättre krävs dessutom att veckans makrosiffror bekräftar bilden av en global konjunktur som i allmänhet, och en europeisk i synnerhet, fortsätter att uppvisa en uppåtgående trend.
I, en i övrigt rumphuggen vecka, blir onsdagens skörd av inköpschefsindex central. Då ska det förhoppningsvis visa sig att konjunkturen i EMU-området fortsätter att stärkas samtidigt som en starkare dollar inte tagit en allt för stor tugga av den amerikanska industrins orderingång.
För svenskt vidkommande är förhoppningen att inköpschefsindexet för industrin ska lyfta till en riktigt anständiga nivå, drivet av både bättre europakonjunktur och en svagare krona.
Den svenska finansmarknaden är stängd i slutet av veckan och därmed missar vi veckans andra makrohöjdpunkt som är de amerikanska sysselsättningssiffrorna för mars. Här är arbetslöshetsnivån och löneutvecklingen centrala eftersom dessa siffror i hög grad väntas vara vägledande för när den amerikanska centralbankens kommer att genomföra en första räntehöjning.
Måndag
Barometerindikatorerna för EMU-området publiceras och väntat är att de ska visa på ett fortsatt bättre konjunkturläge. Hushållen är, med europeiska mått mätt, troligen rejält optimistiska samtidigt som efterfrågeläget för industrin ska ha stärkts. Håll också koll på siffran över privata inkomster i USA som ger en bra indikation på kommande konsumtionsutrymme.
Tisdag
Viktiga siffror över inflation och arbetslöshet i EMU-området. Väntat är att deflationen ska bli lite mindre medan arbetslösheten biter sig kvar en bit över 11 procent. Det betyder i förlängningen att ECB lugnt kan fortsätta med sina obligationsköp. Intressant är också BNP-siffran för Danmark som länge kämpat mot valutaspekulanterna. De amerikanska hushållen ska förhoppningsvis blivit lite mer optimistiska efter att ha varit försiktiga konsumenter i inledningen av 2015.
Onsdag
Stora inköpschefsindexdagen med viktiga siffror för en rad länder. Det svenska inköpschefsindexet väntas ha stigit till en riktigt respektabel nivå driven av stärkt Europa-konjunktur och en svag krona. I USA väntas däremot inköpschefsindexet för industrin ha backat en aning och det kan lägga lite sordin på de amerikanska börserna.
Torsdag
Ganska tomt på makroagendan vilket lär passa när många svenskar har halvdag och penningmarknaden stänger klockan 12.00. Amerikanska industriorder kan vara värt att hålla koll på för den som inte kan slita sig från börsskärmen.
Fredag
Stängt på Stockholmsbörsen. Samtidigt släpps högintressant arbetsmarknadssiffror i USA. Fed-chefen Janet Yellen indikerade i fredagens tal att det blir en räntehöjning i år och arbetslöshets- och inkomstsiffrorna är sannolikt det som i hög grad bestämmer när det kan bli dags.
