Det har varit en mycket bra inledning på börsåret 2015 och den svenska börsen har stigit med omkring 15 procent. Det är givetvis en fantastisk utveckling men det är inte helt ovanligt att nya börsår får en fin start.

Både 2012 och 2013 såg vi uppgångar i ungefär samma härad innan investerarna tappade modet och börsen gick in i en lugnare period, som i fallet 2013 blev kortvarig men 2012 höll i sig betydligt längre tid.

Men det är givetvis inte bara för att det blivit ett nytt år som investerarna mangrant har tryckt på köpknappen.

Att ECB inleder sina köp av obligationer för 60 miljarder euro i månaden i mars har fått riskaptiten av växa. Det sker dessutom samtidigt som det kommit hoppingivande signaler kring konjunkturen i EMU-området. Så för en gångs skulle ligger ECB bra i fas med sina penningpolitiska stimulanser.

Fördjupad kris kring Grekland höll visserligen på att ställa till det på finansmarknaderna men nu ser i alla fall en temporär lösning ut att vara i hamn.

Dessutom börjar det synas tecken på att det sjunkande oljepriset ger positiva effekter, kanske framför allt vad gäller hushållshumöret som är på uppgång både i USA och i Europa.

Det kanske främsta orosmomentet har annars varit att den amerikanska makrostatstiken nästan genomgående varit svagare än väntat i inledningen av året och att det delvis hänförts till en alltför snabb dollarförstärkning. Förutsättningarna för en fortsatt konjunkturförstärkning ser däremot goda ut i form av stark arbetsmarknad, stigande tillgångspriser och hygglig investeringsvilja.

Dessutom gör lite oroande konjunkturtecken, låga löneökningar och det faktum att USA tar steget in i deflationslägret att en första räntehöjning från den amerikanska centralbanken ser ut att dröja. Det har även bidragit till att dollarförstärkningen tagit paus.

En grundläggande faktor bakom viljan hos så många att befinna sig på börsen är dessutom – vilket tål att upprepas – att det finns få alternativ till aktier för den som hoppas få lite avkastning på sina slantar. Marknadsräntorna, även på mycket långa löptider, har närmats sig eller till och med underskridit, nollstrecket.

När det gäller Stockholmsbörsen så ska det konstateras att den, förutom att rusa på, uppvisar ett lite unikt mönster när man ser på utvecklingen över längre sikt. Under 2014 följde den intimt utvecklingen på de starka amerikanska börserna och hade därmed en betydligt bättre utveckling än de flesta andra europeiska börser mot slutet av 2014.

När sedan den amerikanska börsen utvecklades svagt i inledningen av 2015 började Stockholmsbörsen i sin tur att följa rörelserna på de starka börserna i EMU-området.

Följden av det här hoppandet är att den svenska börsen som helhet gått betydligt starkare än såväl USA som ett genomsnitt av EMU-länderna sedan årsskiftet 2013/2014. Stockholmsbörsen exklusive utdelningar slår USA-börsen (MSCI-index) med hela 15 procentenheter och EMU-börsen med 12 procentenheter.

En stor del av förklaringen torde vara att en allt svagare krona och Riksbankens extrempolitik gett Stockholm lite extra draghjälp, samtidigt som hoppet om en bättre och mer välbalanserad världskonjunktur vuxit. 

Att den svenska börsen gått så starkt och dessutom öppnat upp ett rejält gap mot de flesta jämförbara börser gör oss lite skeptiska inför fortsättningen. Vi tror att det byggts upp en rejäl känslighet för bakslag och potentiella vinsthemtagningar på Stockholmsbörsen samtidigt som vi inte riktigt ser vilka positiva drivkrafter som kortsiktigt ska kunna driva upp börsen mot nya höjder.

Även om Europakonjunkturen visar livstecken är det fortfarande långt till rejäl tillväxt, framför allt vad gäller de viktiga investeringarna. Konjunkturlyftet i EMU-området är fortfarande av tveksam storlek. Signalerna från USA är dessutom splittrade och vi tror att vi har den absoluta merparten av kronförsvagningen bakom oss.

När vi väger förhoppningarna om fortsatt stigande börskurser mot risken för potentiella bakslag och korrigeringar mot varandra landar vi därmed i slutsatsen att det kan vara dags att dra öronen åt sig lite grann – i alla fall temporärt. Aktier är även fortsättningsvis det långsiktiga alternativet för den som söker avkastning på den här marknaden.

Vi väljer därför att dra ner aktieandelen från 75 till 60 procent i vårt allokeringsförslag för mars. Argumenten mot en fortsatt börsuppgång är inte så starka att vi tycker oss kunna motivera en större neddragning. Det är också ett tecken på den osäkerhet vi själva känner inför fortsättningen.

När det gäller vår råvaruandel på 5 procent kan det konstateras att det, till följd av en revansch för oljepriset, varit en lyckosam positionering under februari. Givet att vi tror på ett mer stabilt oljepris, en bättre och mer balanserad global tillväxt och att pengarna som fortsätter att flöda in på finansmarknaderna (som i alla fall delvis söker sig till andra placeringsalternativ än börsen) ser vi utsikter för fortsatt uppgång för råvaror som grupp.

Vi väljer därmed att höja råvaruandelen i vårt allokeringsförslag för mars till 10 procent. Vi bedömer dock att risken i denna typ av placeringar fortfarande är stor.

Följden blir att vår allokering till räntemarknaden nu stiger från 20 till 30 procent. Det är egentligen lite olyckligt eftersom vi tycker det är svårt att hitta riktigt attraktiva placeringar på räntemarknaden givet de låga marknadsräntorna. Men ibland får man helt enkelt acceptera låg avkastning, vilket sannolikt kommer att vara en trend på räntemarknaden under flera år framöver.

För att krydda räntedelen väljer vi också att fortsätta med att satsa en del av ränteslanten i preferensaktier, som kan ses som en form av hybrid mellan en aktie- och ränteplacering. Även det innebär en betydligt högre risk än ett rent räntesparande, men det har varit ett risktagande som varit lyckosamt de senaste månaderna. Vi anser att det krävs en handfull preferensaktier för att minska risken.

Vårt allokeringsförlag för mars månad blir därmed 60 procent aktier, 10 procent råvaror och 30 procent ränteplaceringar.

För aktie och fondplaceringar hänvisar vi till våra listor över tio köpvärda aktier i mars samt tio köpvärda fonder i mars, läs här.

För taktiska val på börsen hänvisar vi till Tomas Linnalas Börssyn för mars.