På torsdagen inträffade en historisk händelse i Sverige, styrräntan sänktes överraskande till minus 0,10 procent. Samtidigt kommer Riksbanken inom kort att köpa statsobligationer för 10 miljarder kronor. Dessutom är man redo att göra mer.
"Det handlar i första hand om att sänka reporäntan ytterligare, skjuta höjningar av reporäntan på framtiden och utöka köpen av statsobligationer. Därtill kan det bli aktuellt med ett program för utlåning till företag via banker", kommenterade Riksbanken.
Orsaken bakom alla åtgärderna är den fortsatt låga inflationen och att en osäker omvärld ökar risken för att inflationen inte stiger tillräckligt snabbt.
Placera har under dagen fått många frågor från oroliga läsare som undrar vilka effekter minusräntan kommer att ge.
Flera av de privatekonomer som Placera pratat med är skeptiska till att bankerna kommer att införa minusränta på löne- och sparkonton, i alla fall just nu, men att vi på ett eller annat sätt kommer att få betala.
”Jag tror att Riksbanken behöver sänka räntan mer för att det ska bli aktuellt med negativ ränta på sparkonton. Om det behövs tror jag hellre att bankerna tar igen den här räntesänkningen genom att sänka någon punkt mindre på bolåneräntan eller att man höjer andra avgifter”, säger Maria Landeborn, sparekonom på SBAB.
Hon får medhåll av Christina Söderberg, sparekonom på Compricer.
”Jag tror att bankerna kommer att införa en avgift istället för en minusränta men summa summarum är det ju samma sak. Vi får betala för att förvara våra pengar hos banken”, säger hon och fortsätter:
”Däremot kommer nischbankerna fortsätta att erbjuda bra räntor så nu är det verkligen dags för alla med sparpengar hos bankerna att skaffa ett annat konto med ränta.”
Avanzas sparekonom Claes Hemberg anser inte heller att minusräntan hos Riksbanken behöver leda till minusränta på lönekonto och sparkonto, men är övertygad om att reaktionen lär bli stark.
”Oavsett hur vi sparare upplever minusränta i praktiken så lär vi få se en utflyttning ifrån löne- och sparkonton med brist på sedlar som följd. Minusränta är en symbol som inte går att misstolka”, skriver Hemberg i sin blogg.
Förutom effekter på löne- och sparkonton så kan vissa fonder också påverkas.
"Korta räntefonder kan drabbas av räntesänkningen och ge en väldigt låg eller till och med negativ avkastning den närmaste tiden. Aktier och aktiefonder kan å andra sidan gynnas nu när räntealternativen blir färre och sämre och ännu mer kapital kan komma att söka sig till aktier", säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB.
En annan vanlig fråga som Placera fått idag är vad som kommer att hända med skatten på investeringssparkontot, ISK. Svaret är att den kommer att bli ännu lägre.
”Den senaste noteringen på statslåneräntan som ligger till grund för beskattningen av ett ISK var 0,48 procent och det betyder att schablonskatten skulle bli 0,14 procent. Nu lär statslåneräntan sjunka ännu mer vilket betyder att ISK-skatten kommer att närma sig noll”, säger Maria Landeborg.
Men kan skatten på ISK bli negativ?
”Enligt reglerna så ska skatten vara baserad på statslåneräntan men när reglerna skrevs fanns minusränta inte i planen. Teoretiskt är det möjligt att vi kommer få betalt för kapitalet vi har på vår ISK men jag tror att det i praktiken inte kommer att bli så. Men ISK är en riktig bra sparform nu”, säger Christina Söderberg och får medhåll av Maria Landeborn:
”För att skatten ska bli negativ behöver statslåneräntan bli negativ och där är vi inte än.”
Skatteverket ska nu utreda frågan.
