På onsdagen föll regeringens budgetförslag efter att Sverigedemokraterna röstat för Alliansens budgetmotion i riksdagens budgetomröstning. Kort därefter meddelade statsminister Stefan Löfven att regeringen beslutat att utlysa nyval den 29 december som ska hållas den 22 mars nästa år.
Efter beskedet har Placera fått många frågor från oroliga läsare som undrat vad som nu kommer att hända med alla plånboksfrågor. Placera har tillsammans med SEB:s chefsekonom Jens Magnusson tagit reda på svaren.
Det som händer nu, om ingen tar emot Löfvens öppna hand före 29 december, är att Alliansens budget kommer att fortsätta gälla från och med den 1 januari och sedan hela nästa år.
Däremot finns det möjligheter att göra löpande förändringar i den under året. Det kan vara alla möjliga förändringar såsom höjningar eller sänkningar av a-kassa, barnbidrag, sjukförsäkringar, och satsningar på skolan.
Det som däremot inte går att ändra är saker som har att göra med inkomstskattelagen eftersom de följer kalenderåret (deklarationsåret). Det betyder i sin tur att flera av de stora utlysta plånboksförändringarna inte kommer att genomföras nästa år.
”Jobbskatteavdrag, statlig inkomstskatt, skatt för pensonärerna, avdragsrätt för pensionssparande och liknande, kan inte ändras förrän 1 januari 2016”, säger Jens Magnusson.
Men avdragsrätten för privat pensionssparande kommer trots allt, troligen, att sänkas till 1 800 kronor eftersom Alliansen och Regeringen har samma förslag.
"Men det råder en viss förvirring om den frågan just nu så det är det mest troliga alternativet men inte helt bombsäkert", säger Jens Magnusson.
Vidare kommer jobbskatteavdrag, skiktgräns för statlig skatt och arbetsgivarrabatterna för yngre och äldre ligger kvar och skattesänkningen för pensionärer och höjningen av a-kassan slopas.
”Som övergripande kommentar kan man konstatera att den förskjutning från arbetslinjen till fördelningspolitik som regeringens förslag hade inneburit, nu svänger tillbaks till arbetslinjen med alliansens budget”, säger Jens Magnusson.
Sverige befinner sig i ett osäkert läge nu och det kanske största hotet enligt Jens Magnusson är risken för att vi kommer att befinna oss i exakt samma läge även efter nyvalet den 22 mars.
”En lärdom från andra länders nyval är att de flesta går tillbaks till valurnorna och rösta likadant som de gjorde senast. Sedan hoppas man att alla andra ska ändra sig, vilket de sällan gör”, säger han och fortsätter:
”Det är därmed min förhoppning att partierna, vid sidan av valrörelsen, också driver en process som gör det enklare att styra landet med en minoritetsregering.”
