Riksbankens beslut i april handlade om huruvida revideringarna av inflationsprognosen var tillräckliga för att motivera en omedelbar reporäntesänkning. Efter mycket om och landade vice riksbankschef Per Jansson i att de inte var det.

Det uppgav Per Jansson enligt protokollet från Riksbankens penningpolitiska möte den 8 april. Då beslutades att lämna styrräntan oförändrad på 0,75 procent. Karolina Ekholm och Martin Flodén reserverade sig mot beslutet och ville sänka räntan med 25 punkter.

Det viktigaste skälet till Per Janssons ställningstagande vad gäller räntebeslutet var att förändringarna i inflationsbedömningen var små och framförallt gäller utvecklingen i närtid.

Prognosjusteringarna lite längre fram i tiden har att göra med att energiprisutvecklingen, som generellt sett är mycket volatil och svårbedömd, nu ser ut att bli lite mer dämpad. Synen på det mer underliggande inflationstrycket har därmed inte förändrats, konstaterade Per Jansson.

Han sade också att det inte heller helt går att blunda för att den svenska konjunkturen nu tagit fart ganska rejält.

"Till bilden hör också att utvecklingen på bostadsmarknaden och av hushållens skulder fortsätter att vara bekymmersam. Risken finns att den allt starkare prisutvecklingen på nytt får kreditgivningen att skena, i synnerhet eftersom hushållens förväntningar på bostadspriserna framöver är påtagligt optimistiska", konstaterade Per Jansson enligt protokollet.

I ett normalläge hade, enligt Per Jansson, de förändringar som inträffat sedan det förra penningpolitiska mötet nog inte aktualiserat något behov av att på allvar diskutera en räntesänkning. Men han underströk att läget nu inte var normalt. Inflationen har varit klart under 2 procent under en ganska lång tid och målavvikelsen har sedan i höstas snarare förvärrats än förbättrats.

"Det här utgångsläget gör att även små nedjusteringar i inflationsbedömningen i närtid skapar ett behov av att överväga räntesänkningar", sade Per Jansson.

Och för egen del menade han att det här beslutstillfället inneburit att han kommit så nära en räntesänkning man bara kan utan att rösta för den.

Ett annat sätt att uttrycka detta, sade Per Jansson, är att hans egen tolerans för ytterligare nedrevideringar av inflationsutsikterna i närtid nu har nått sin undre gräns. Det här synsättet kommer också till uttryck i reporäntebanan i utkastet till penningpolitisk uppföljning, som nu innehåller en betydande sannolikhet för en räntesänkning på kort sikt.

Under förutsättning att successiva åtgärder vidtas för att stärka motståndskraften i både hushåll och banker krävds det endast måttliga nedrevideringar i inflationsbedömningen för att Cecilia Skingsley framöver ska stödja en ökad penningpolitisk stimulans.

"Det krävs endast en måttlig nedrevidering av inflationsbedömningen för att en ytterligare penningpolitisk stimulans", sade hon vid räntemötet i april, enligt Riksbankens protokoll.