Vintern har varit en av de varmaste i mannaminne. Det känns också som att sommaren kommer tidigt i år. För de flesta fondspararna har det också blåst ljumma vindar i stort sett hela året. Av samtliga fonder, alla kategorier, har cirka 90 procent stigit i värde hittills i år. I genomsnitt har fonderna stigit med drygt 3,5 procent.

När vi bryter ned fonderna på olika kategorier är det mestadels varma vårvindar här med, även om det har blåst iskalla vindar från nordöst…

Som grupp har råvarufonderna, som investerar i råvaror och inte i börsbolag som är verksamma i sektorer, gått bäst. Knappt 7 procent har det blivit sedan årsskiftet.  På andra plats hittar vi långa räntefonder som stigit med nästan 5,5 procent i snitt.

MSCI Världsindex som inkluderar tillväxtmarknaderna har stigit med 4,3 procent i år. Det är lite bättre än vad aktiefonderna som grupp har klarat av, 3,2 procent. Blandfonder som investerar både i räntebärande värdepapper och aktier har gått lite sämre än de rena aktiefonderna, 3 procent.

I botten hittar vi som väntat, när aktier går bra, korta räntefonder. Hittills i år har de stigit med knappt 2,5 procent. Det är lite sämre än gruppen alternativa fonder som ligger på plus 2,5 procent, se tabell.

Som tabellen tydligt visar har det varit ett bra fondår hittills. De flesta fonder har stigit i värde i alla kategorier. Andelen fonder med positiv avkastning ligger i snitt på 90 procent, men bland de långa räntefonderna uppgår andelen till nästan 100 procent.

Av råvarufonderna har nio av tio stigit i värde. Bästa har det gått för Investec GSF Dynamic Commodities S Acc som stigit med nästan 13 procent, följd av ING (L) Invest Commodity Enh I USD på drygt 11 procent.

Endast två råvarufonder har fallit i värde. En av dem är Ålandsbanken Commodity Fund A som tappat drygt 6 procent av sitt värde i år. Den andra är Parvest Commodities Arbitrage C C som har backat med knappt 6 procent. Differensen mellan bästa och sämsta fond uppgår till knappt 20 procentenheter.

Så stor är skillnaden inte bland de långa räntefonderna utan cirka 13 procentenheter. Bäst har det gått för, Legg Mason WA Brazil Bond LM, som investerar i brasilianska obligationer.

Den har stigit med nästan 13 procent i kölvattnet av en starkare valuta och fallande långräntor. Nästan lika bra har AXA WF Euro 10+LT IC EUR presterat. Fonden investerar i riktigt långa europeiska obligationer. I år har långräntorna gått ned, vilket betyder att värdet på långa obligationer har stigit.

Desto sämre har det gått för Alfred Berg Ränteallokering Plus som har backat med en tiondels procent. Den negativa avkastningen beror delvis på att fondens aktiva förvaltning har slagit fel.

Sämst av de långa räntefonderna är dock Optimus High Yield som backat med nästan 1 procent. Fonden investerar i obligationer utgivna av företag med dålig ekonomi. Jämfört med andra fonder som har samma fokus är avkastningen riktigt dålig. Snittet för kategorin ligger på nästan 6 procent.

Som alltid är spridningen mellan bästa och sämsta fond störst bland aktiefonderna. Så även denna gång. Drygt 50 procentenheter skiljer det mellan den bästa, Fidelity Indonesia A-USD plus 30 procent, och den sämsta, East Capital Russia på minus 23 procent.

Det kanske inte är så konstigt att det är just Rysslandsfonderna som dominerar minusfältet. Det är ju dit allas blickar har varit riktade sedan landet annekterade Krimhalvön som tidigare tillhörde Ukraina. Faktum är att de 55 sämsta fonderna hittills i år är Ryssland- eller Östeuropafonder.

För svenskt vidkommande kan vi glädjas åt att Tundra Pakistan A kommer på andra plats med en uppgång på nästan 29 procent. Det är marginellt sämre än ettan, Parvest Equity Indonesia C C som har stigit med drygt 29 procent.

Avkastningen hos blandfonderna är ganska jämn. Det skiljer drygt 15 procentenheter mellan bästa och sämsta. I toppen finner vi Peab-fonden som har stigit med nästan 11 procent. Fonden är en så kallad specialfond och investerar cirka 40 procent i Peab-aktier.

Även om den i år har gått bra betyder det inte att den är lämplig för långsiktigt sparande. Betyget hos Morningstar är det lägsta, ett, jämfört med andra fonder i kategorin svenska aggressiva blandfonder.

I botten bland blandfonderna hittar vi, som så många gånger tidigare, ett antal fond-i-fonder. De köper inte värdepapper direkt utan investerar i andra fonder. Att Avanza Fond i Fond +East Capital ligger sämst till har sina förklaringar. Fonden investerar bara i fonder från East Capital och bolaget fokuserar främst på Ryssland och Östeuropa som har gått riktigt dåligt i år.

Att Advisor Världen och IKC World Wide också ligger dåligt till beror främst på fondernas höga avgifter och undermåliga förvaltning. Men de är inte ensamma om det, läs mer här.

Bland de alternativa fonderna, dit hedgefonder hör, finns en hel del svenskt att glädjas åt. I topp med en avkastning på drygt 12 procent i år ligger hedgefonden PriorNilsson Idea. Även på andra plats hittar vi en svens fond, Aktie-Ansvar Graal Kvanthedge, som har stigit med 10 procent.

I botten ligger Robeco GTAA D. Den investerar i olika tillgångsslag med hjälp av regelstyrda modeller. Hittills i år har det inte gått något vidare och fonden har fallit med drygt 7 procent. Samma sak gäller hedgefonden Adapto Nordic A som har fallit med 6 procent. Även det är en hedgefond som har haft det svårt att navigera rätt i år.

Korta räntefonder är ett brokigt släkte, men gemensamt för dem är att de investerar i korta räntebärande värdepapper vilket ska ge en låg risk. Det har den också varit, likaså avkastningen som uppgår till 2,5 procent i snitt hittills i år.

Här finns fonder som investerar i Sverige, Europa, Canada och Australien. Hittills i år har det gått bäst för en som köper australiensiska räntepapper. Fidelity Australian Dollar Currency Fund har stigit med 8 procent.

Det har också gått bra för en som investerar i Japan. Pictet Short-Term Money Market JPY I har stigit med 5,5 procent. Den goda avkastningen beror främst på att valutan i de länderna har stigit i förhållande till den svenska kronan.

För svenska korta räntefonder är avkastningen mer liktydig med den korta räntan och ligger på cirka en halv procent. Sämst av dem har SEB Likviditetsfond SEK presterat, 0,1 procent. De som har satsat på kanadensiska motsvarigheter har dock fått ännu sämre betalt. Aberdeen Liquidity Fund (Lux) CAD A2 och Fidelity ILF - CAD B Flex Inc har både tappat cirka en halv procent i värde hittills i år.