I skuggan av krisen mellan Ryssland och Ukraina fortsätter den globala ekonomin att stärkas i måttlig takt. Enligt en färsk prognos från Internationella Valutafonden (IMF) ska den globala tillväxten stiga från 3,0 procent 2013 till 3,6 respektive 3,9 procent under 2014 och 2015.
Det är en prognos behäftad med stor osäkerhet och IMF varnar också för att det finns betydande risker på nedsidan, bland annat i form av låg inflation i västvärlden, finansiell turbulens som slår hårt mot tillväxtländerna och geopolitiska risker.
Att oron finns för att konflikten mellan Ryssland och Ukraina ska slå mot den globala återhämtningen är inte förvånande. Men det är främst via indirekta effekter som turbulens på finansmarknaderna, störningar i energiförsörjningen till Västeuropa och potentiellt högre råvarupriser.
En direkt ekonomisk nedgång i Ryssland och Ukraina spelar mindre roll då Rysslands andel av världsekonomin är 2,9 procent medan Ukrainas är marginella 0,4 procent.
Till stöd för IMF-prognosen finns bland annat det faktum att globala inköpschefsindex fortsatt att stärkas under de senaste månaderna och att amerikansk makrostatistik studsat tillbaka efter en svag inledning på året. Den amerikanska statstiken stöder därmed tesen att det framför allt var bistert vinterväder som tryckte ner makrosiffrorna i januari och februari.
Men som man kan se i Citigroup Economic Surprise Index (ESI) så har konjunkturstatistiken generellt sett varit lite svagare än väntat under senare tid (se diagram) Det gäller kanske framför allt Emerging Markets men även i Sverige där mycket svaga inflationsutfall slagit hårt mot ESI, som vikt ner ordentligt.
Att ESI för Emerging Markets vikt ner beror i huvudsak på att den kinesiska ekonomin visat allt tydligare tecken på att gå in i en lugnare fas. BNP-tillväxten backade under årets första kvartal till 7,4 procent, vilket ligger nära tillväxtmålet på 7,5 procent, men makroindikatorerna pekar mot att avmattningen kommer att fortsätta.
Men även i övrigt har det varit en hel del konjunkturbesvikelser och HSBC:s Emerging Markets Index sjönk för fjärde månaden i rad i mars och ligger med ett värde på 50,3 bara marginellt över den 50-nivå, som enligt tumregeln, markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång.
Paradoxen i sammanhanget är att börserna i flera Emerging Markets-länder samtidigt stigit kraftigt (se diagram) och börserna i de mer utvecklade ekonomierna utvecklats svagt. Läs mer om börsutvecklingen i världen här.
En förklaring kan vara att börserna i Emerging Markets under flera år släpat efter och att investerare i jakten på avkastning nu sökt sig till börser som inte har samma utmanande värdering som på de mer mogna. En annan förklaring skulle kunna vara att investerare faktiskt väntar sig att konjunkturen i dessa länder kommer att stärkas framöver.
Fortsätter den globala konjunkturen att stärkas kan uppgången säkert vara motiverad och dessutom fortsätta. Men som IMF skriver i sin konjunkturprognos så är Emerging Markets-länderna känsliga för finansiella störningar och börserna kan därmed få bakslag.
Så även om det kanske blivit mer attraktivt att kliva in på dessa börser så bör man som placerare göra det med viss försiktighet.
