Svenska fondsparare har inte direkt kastat sig över nordiska aktiefonder under åren. Det kapital som strömmar till nordiska aktiefonder kommer företrädelsevis ifrån institutioner. Man kan fråga sig varför de inte har lockat vanliga fondsparare i större utsträckning.

En fördel med att investera i nordiska aktiefonder är att det finns bolag inom andra branscher i våra grannländer än i Sverige. När vi jämför hur ett nordiskt aktieindex är sammansatt med det svenska ser vi att framför allt vikten i läkemedel, energi och råmaterial är 20 procentenheter större. Samtidigt får man mindre exponering mot finans och industri.

Därmed skulle man kunna säga att riskspridningen kan bli bättre i en nordisk aktiefond jämfört med en svensk. Men när vi ser till risk och avkastning under åren är skillnaderna väldigt små, se tabell. Som den visar är både avkastningen och risken i de båda indexen väldigt lika under olika tidsperioder.

Så det finns alltså inte några stora automatiska diversifieringsvinster att göra genom att bredda sig. Men i dagsläger är värderingarna lägre i nordiska bolag jämfört med i svenska. Det finns också breda nordiska aktiefonder som har presterat riktigt bra under åren, klart bättre än både Norden- och Sverigeindex.

En av de allra vassaste Nordenfonderna har Caprifol Nordiska Fonden varit. Fonden startade i mitten av 2009 och fick sitt första treårsbetyg av Morningstar i september förra året. Direkt gick fonden upp i topp och fick högsta betyg, en femma. Det uppmärksammade också Placera då, läs mer här.

Sedan dess har fondens förvaltare, Jacob Hesser, fortsatt i samma goda anda. Faktum är att fonden har fått högsta betyg 15 månader i rad nu.

Avkastningen de senaste tre åren ligger på 17,2 procent per år vilket är dubbelt så mycket som MSCI Nordenindex. Samtidigt har risken legat på samma nivå som index. Det är bara att gratulera. Som jämförelse kan sägas att MSCI Sverigeindex har stigit med 8 procent under samma period.

Men, för det finns tyvärr alltid ett men, fonden är kvartalshandlad. Det innebär att man kan bara köpa och sälja andelar fyra gånger per år. Det känns väldigt gammalmodigt att ha kvartalshandel och jag tror inte ens Brummer har kvar någon kvartalshandlad fond idag. Jacob Hesser har heller inga planer på att öka likviditeten för fondspararna.

"Administrationen blir krångligare om vi ökar likviditeten och det vill vi inte. Vi är långsiktiga i våra investeringar och vill ha likasinnade kunder", säger Jacob Hesser.

Placera avråder inte på något sätt att investera i Caprifol Nordiska Fonden, snarare tvärtom. Men vi vill göra fondspararna uppmärksamma på situationen. Dessutom sker inte handeln kvartalsvis, kalendervis, utan den sista bankdagen i februari, maj, augusti och november. Tåget har alltså gått för i år och nästa teckningsmöjlighet är i februari nästa år. Köp- och säljordrar ska registreras senast 10 bankdagar före handelsdagen.

De som föredrar en mer likvid Nordenfond kan med fördel rikta blickarna mot Fidelity Nordic. Fondens historiska avkastning har inte något att skriva hem om, men den ska man inte lägga för stor vikt vid. I augusti 2011 tog Bertrand Puiffe över förvaltningsansvaret och sedan dess har fonden gått från klarhet till klarhet.

Fondens betyg enligt Morningstar har stigit från två till fyra och så sent som i augusti i år fick fonden sin första femma, högsta betyg. Det har den hållit sedan dess.

Avkastningen de senaste tre åren uppgår till 13,5 procent per år. Det är lägre än Caprifol Nordiska Fonden men risken har samtidigt varit lägre, 13,5 procent. Det senaste året ligger avkastningen på knappt 38 procent och risken på låga 7 procent, lägst av samtliga Nordenfonder.

Det är inte bara avkastningen som skiljer Bertrand Puiffe från andra Nordenförvaltare. Han är fransman och förvaltar från Paris. Kanske det är avståndet från marknadsbruset som bidrar till framgångarna.