Förväntningarna på marknaden var lågt ställda på nyheter när den europeiska centralbankschefen på torsdagseftermiddagen presenterade och motiverade sitt senaste penningpolitiska beslut.
Centralbanken beslutade att hålla sin styrränta oförändrad på 0,25 procent och aviserade inga nya penningpolitiska insatser för att få fart på den stapplande ekonomin i EMU-området.
Enligt onsdagens BNP-siffror sjönk tillväxten från 0,3 procent under årets andra kvartal till 0,1 procent under det tredje kvartalet och enligt ECB:s färska prognos ska tillväxten för helåret landa på -0,4 procent och lyfta till måttliga 1,1 procent under nästa år.
Dessutom skruvade ECB ner prognosen för inflationen i EMU-området och tror nu att den ska ligga på 1,4 procent i år för att sjunka till 1,1 procent under 2014. Mario Draghi varnade också för att vi kan stå inför en lång period av låg inflation.
Det finns därmed både utrymme för och behov av nya åtgärder och många på finansmarknaden hade nog väntat sig någon form av tydligare indikationer från ECB:s sida att sådana var på väg.
I och med att en tydligare guidning uteblev så reagerade också marknaderna med en viss besvikelse. Dessutom fick vi se en ovälkommen förstärkning av euron och den här gången medgav Mario Draghi att växelkursen är viktigt för såväl prisstabilitet som tillväxt.
På den efterföljande presskonferensen upprepade Draghi budskapet att räntan kommer att hållas på nuvarande eller lägre nivå under en utdragen tid och att centralbanken står redo att använda alla instrument som är tillgängliga.
På Placera vidhåller vi prognosen att ECB kommer att leverera nya penningpolitiska stimulanser under nästa år.
I första hand kan det röra sig om nya generösa lån till europeiska banker (LTRO), inte minst mot bakgrund av att det ska genomföras omfattande stresstester av banker under nästa år.
Vi tror dessutom att det kan bli aktuellt med den typ av kvantitativa lättnader som genomförts i USA och Japan och inneburit omfattande köp av bland annat statsobligationer. Syftet med en sådan åtgärd skulle i första hand vara att stötta återhämtningen och undvika att EMU-området sjunker ner i deflation.
Den utlösande faktorn kan paradoxalt nog bli den uppgång i de långa marknadsräntorna som väntas när den amerikanska centralbanken i sin tur börjar dra ner på sina stimulanser. En ränteuppgång som egentligen redan startat och som fick en extra skjuts när överraskande starka amerikanska BNP-siffror presenterades under torsdagseftermiddagen.
Stigande marknadsräntor parallellt med rekordlåg inflation skulle annars riskera att bli ett hårt slag mot både den ekonomiska återhämtningen och den nödvändiga skuldsaneringen i krisländerna. Bland annat skulle realräntorna (marknadsräntor minus inflation) åter skjuta upp i historiskt höga och ekonomiskt ohälsosamma nivåer i utsatta länder inom EMU-området.
