På Avanza använder vi cookies för att ge dig bästa möjliga kundupplevelse. Genom att fortsätta accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies

Därför finns inga friskolor på börsen

Krönika Vinstdrivande friskolor är ett hett ämne i dagarna. Det finns skäl att reda ut varför riskkapitalister är så intresserade av dem.

Skoloperatörernas intäkter, skolpengen, beror på antal elever. Historien visar att det krävs ett pedagogiskt haveri för att elever ska byta skola i stor omfattning. Uppbrott och förändring är jobbigt, inte minst för de curlingföräldrar som vill förbli övertygade om att de har gjort det bästa valet för sina telningar. Med i sammanhanget billiga medel som betygsinflation eller en gratis dator kan man förstärka lojaliteten.

De fasta kostnaderna i form av lokaler och material är oftast mycket bergänsade. Personal kan sägas upp vid arbetsbrist. Lokalkontrakt kan sägas upp. Verksamheten binder inte mycket kapital att tala om, vilket innebär att operatören tar en begränsad finansiell risk om det ändå skulle gå åt pipan.

Den här kombinationen av relativt säkra och förutsägbara intäktsströmmar och inga eller låga fasta kostnader innebär att verksamheten går runt bra på väldigt lite eget kapital. Det är lätt att få lån med sådana intäkter och de överskott som skapas kan med fördel delas ut till ägarna.

John Bauerkoncernen som nyligen gick i konkurs hade skulder på hisnande 1,15 miljarder kronor. När konkursförvaltaren hade räknat bort tillgångarna återstod fortfarande mer än 1 miljard kronor i skulder. Med andra ord, affärsmodellen tillåter en extem finansiell hävstång.

Exempelvis Futuraskolan hade i fjol skulder på 144 miljoner kronor. Det kan tyckas vara lite jämfört med John Bauerkoncernen, men efter fjolårets förlust uppgår koncernens egna kapital till blott 7,5 miljoner kronor. Till saken hör att tillgångssidan i koncernen nästan helt domineras av immateriella tillgångar, tillgångar som kan bli noll värda om koncernen hamnar i obestånd.

Branschgiganten Academedia har visserligen ett eget kapital på 1,6 miljarder kronor men nettoskulden uppgår till nästan 2 miljarder kronor. Med immateriella tillgångar på 3,8 miljarder kronor, huvudsakligen goodwill, är balansräkningen betydligt skröpligare än vad vad ett första ögonkast visar.

Lockelsen i de relativt säkra intäktsströmmarna blir att hela industrin har anledning att belåna verksamheten kraftigt och därigenom bygga finansiellt bräckliga farkoster (och att prioritera elevnöjdhet framför lärande). Med en blygsam lönsamhet räknat på omsättningen kan man skapa gigantiskt avkastning på det egna kapitalet eftersom i stort sett hela verksamheten kan köras på lånade pengar.

Och det är därför industrin till stora delar ägs av privata investerare och riskkapitalister, och av breda ägarskaror på börsen. Investernarna behöver inte riskvilligt kapital från aktiemarknaden och affärsmodellen är för attraktiv för att storägarna ska vilja dela med sig av vinsten. Det är inte för inte som Academedia köptes ut från börsen för några år sedan.

För en kommunpolitiker eller tjänsteman, som lever i en ekonomisk värld präglad av utgiftsbudget, är det sannolikt svårt att förstå hur attraktiva dessa verksamheter är. Det kommunerna förmodligen inte förstår är att ta betalt när de slumpar bort verksamheterna eller att ens ställa krav på att operatörerna ska binda mer kapital i sina verksamheter.

Varför inte lära av finansinspektionens kapitalkrav på bankerna som säger att en viss del av verksamheten ska täckas av eget kapital?

Mer från förstasidan

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
3-mån stibor - -
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -