Nyligen kom statistik som visar att hushållen i allt större utsträckning väljer det nya investeringssparkontot, ISK, framför olika försäkringslösningar. En hel del läsare har hört av sig och undrar om det är bättre att spara långsiktigt i ett privat pensionssparande såsom IPS (individuellt pensionssparande) eller privat pensionsförsäkring, alternativt om ISK är att föredra.

En läsare hade specifika förutsättningar; vad är bäst om jag sparar 1 000 kronor i månaden i 30 år, antagen nettoavkastning på 6 procent per år, statslåneräntan är 2 procent och inkomstskatten är konstant 30 procent - ISK eller IPS?

Frågeställningen är intressant av flera anledningar. IPS är ett bundet sparande, likt en privat pensionsförsäkring, pengarna kan användas tidigast då spararen har fyllt 55 år och måste tas ut under minst fem år. IPS anses vara skattegynnat då insättningarna är avdragsgilla upp till 12 000 kronor per år. ISK en ny sparform där sparandet inte är bundet, men  insättningarna är inte avdragsgilla.

I de båda sparformerna betalar man ingen kapitalvinstskatt utan istället en schablonmässig avkastningsskatt. Den stora skillnaden är att schablonintäkten beskattas med 15 procent i IPS och med 30 procent i ISK. Vid en första tanke skulle de flesta säga att IPS är bättre då avkastningsskatten bara är hälften så hög som i ISK.  Man borde ju få en ekonomisk fördel av att låsa in pengarna tills man är 55 som man måste i IPS.

Men resultatet av våra beräkningar är nedslående för IPS.

Efter 30 års sparande, 360 000 kronor, finns knappt 930 000 kronor på IPS-kontot och cirka 980 000 kronor på ISK-kontot, men alla parametrar ovan inräknade. För IPS dras schablonskatten i sparformen och ingår således i de 930 000 kronorna. För ISK betalas den utanför, via deklarationen, och måste dras från kapitalet. Under åren har den uppgått till cirka 64 000 kronor. Det ger en nettobehållning på cirka 915 000 kronor i ISK.

Vid handen ger det en fördel för IPS, 930 000 mot 915 000 kronor.

Men då har man inte räknat med att IPS är en uppskjuten inkomst av tjänst, insättningarna var avdragsgilla, och ska vid uttag beskattas med inkomstskatt. Vi har antagit att den uppgår till 30 procent. Drar vi av inkomstskatten blir det bara 650 000 kvar.

Vid handen ger det fördel för ISK, 915 000 mot 650 000 kronor.

Men då har man inte räknat med att IPS är ju avdragsgill i deklarationen. För varje insatt tusenlapp får spararen 30 procent (300 kronor) i avdrag i deklarationen. Under de 30 åren får man tillbaka 108 000 kronor. Lägger man till de till IPS kapitalet så blir det cirka 758 000 kronor.

Fortfarande fördel för ISK, 915 000 mot 758 000 kronor.

Antar man sedan att skatteåterbäringen placeras på samma sätt och till samma avkastning som IPS-sparandet så blir det bättre. Våra beräkningar visar att om man placerar hela skatteåterbäringen, 3 600 kronor per år, växer det till nästan 275 000 kronor efter 30 år. Men den som från början sparar 12 000 om året i IPS går miste om avdragsrätten om återbäringspengarna återinvesteras i IPS-kontot.

Om  återbäringspengarna istället placeras i vanligt aktie/fond-konto är det behäftat med vanlig kapitalvinstskatt på 30 procent. Räknar vi bort skatten blir nettobehållningen cirka 225 000. Totalbehållningen för IPS-sparandet landar därmed på cirka 878 000 kronor.

Fortfarande fördel för ISK, 915 000 mot 878 000 kronor.

Placeras i stället skatteåterbäringen i en ISK så blir det lite bättre. Med våra avkastningsantaganden på 6 procent per år blir nämligen skatten lägre om man har ISK framför vanligt sparande. I våra beräkningar blir skatteavbränningen bara drygt 17 000 kronor. Drar vi av det från kapitalet blir nettobehållningen cirka 260 000 kronor. Totalt ger detta komplicerade IPS-sparande ett kapital på cirka 910 000 kronor.

Fortfarande fördel för ISK, 915 000 mot 910 000 kronor.

Även om den här sista komplicerade konstruktionen skulle ha gett högre totalt avkastning än ett rätt och slätt ISK hade det inte varit att föredra. Det är mycket skrik för lite ull. De flesta väljer att spara 1 000 kronor i månaden och skatteåterbäringen kommer först året därpå. Det går in i spararens allmänna ekonomi och ses inte som en del av pensionssparandet.

Det enda sättet att motivera IPS framför ISK är av teoretisk karaktär. Man kan se det som att det bara kostar 700 kronor (1 000 minus skatteåterbäringen på 300) att IPS spara 1 000 kronor.

Då kan man säga att den nominella investeringen i IPS bara har uppgått till 252 000 kronor, jämfört med 360 000 kronor för ISK. Den procentuella nettoavkastningen blir då lite högre för IPS, 158 procent, jämfört med 154 procent för ISK efter 30 år.

Fördel IPS, 158 procent mot 154 procent.

Men, när man väl står där och ska ta ut sin egen pension efter 30 år kommer man ha 265 000 kronor mindre, 30 procent, än kompisen som valde ISK. Då spelar den procentuella avkastningen ganska liten roll.

Även om IPS är teoretiskt lite fördelaktigare råder placera.nu ISK framför IPS och privat pensionsförsäkring. Det beror på inlåsningen som IPS har. Den ynka procentuella meravkastningen väger inte upp för värdet att kunna avsluta och använda ISK-pengarna vid oförutsedda händelser.