Det låter ju kittlande. Hur gör de rika när de sparar? Om jag gör likadant kanske jag kan bli rik jag också, tänker du. Svaret är nej, sannolikheten att du blir rik på att spara som de rika är tyvärr försvinnande liten.
För det första är det extremt få personer som blir rika på att bara förvalta pengar. De som är rika har blivit rika genom höga löner, fallskärmar och andra förmånliga avtal, eller genom träget arbete en stor del av livet, kanske i ett eget företag som sedan säljs.
Den som blivit rik på aktier eller andra värdepappersplaceringar har med mycket stor sannolikhet tagit en extrem risk. Det gör att det finns gott om dem som försökt, och misslyckats. De som lyckas är försvinnande få, och här kommer min huvudpoäng med denna krönika: När de väl blivit rika kan de arbeta med en helt annan och lägre risknivå.
Säg att att du är god för 10 miljoner kronor i medel som är omsättningsbara på börsen. Säg att du har en årsavkastning på 5 procent. Det gör att du håvar in 500 000 kronor före skatt varje år. Det är godtagbar årslön för många.
Därför är det inte så konstigt att de rika kan säga att stabila aktier med en hög direktavkastning är det bästa att investera i just nu. Ta en aktie som Teliasonera som av marknaden beräknas ge en utdelning på 3,79 kronor per aktie nästa år. Du kan köpa aktien i dag för drygt 44 kronor. Utdelningen ger alltså en direktavkastning på över 8 procent.
För den rike är det alltså bara att köpa en portfölj av liknande aktier och vänta på utdelningen. Själva aktiekurserna behöver inte ens röra på sig för att en årslön ska trilla in.
Säg nu att du äger 100 000 kronor och köper Teliasonera för pengarna. Utdelningen ger dig då drygt 8 000 kronor på ett år. Det är inte alls ett oävet sätt att förvalta dina 100 000 kronor (även om du helst ska sprida risken på några fler aktier av samma slag). Men det är inte ett sätt att bli rik på börsen.
Den som vill bli rik på börsen måste köpa aktier som kan beräknas stiga rejält i värde, och då tvingas man ta helt andra risker än att obelånat köpa ett tryggt och tråkigt papper som Teliasonera. Och ju längre från händelsernas centrum i börsbolagen och marknaden du befinner dig, desto sämre är dina förutsättningar.
Detta är något som de få som lyckats talar tyst om. Ta till exempel Melker Schörling som idag är huvudägare i ett investmentbolag som har ett substansvärde på drygt 26 miljarder kronor. Han är en av få som vittnat om hur han pantsatte precis allt han ägde för att ta lån och gå "all in" i Securitas där han en gång var vd.
Många hyllar den amerikanske investeraren Warren Buffett och hans filosofi kring försiktiga investeringar. Gott så, men kom ihåg att även han på sätt och vis startade med lånade pengar och på så sätt åstadkom en hävstång på sina investeringar. Enligt Per H Börjessons bok "Så här blev Warren Buffett världens rikaste person" startade Buffett ett investeringssällskap där han som förvaltare garanterade medlemmarna en avkastning på 4 procent. Själv skulle han få 25 procent av den avkastning som översteg 4 procent. Och detta var i tillväxtens USA på 1950-talet.
Idag är det många som fascineras av Warren Buffetts historia och som hyllar hans ränta-på-ränta-filosofi: Pengar växer allt snabbare med åren med ränta-på-ränta-effekten.
Visst, men vad man inser när man granskar denna tes lite närmare är att den som börjar med ett anspråkslöst kapital får vänta en hel livstid på att ränta-på-ränta-effekten ska ge märkbara resultat.
Sensmoralen av denna krönika är att om du verkligen vill kunna leva hyggligt på enbart avkastning på ditt kapital, som de rika gör, så kan du inte spara som de rika gör. De har råd att ta låg risk.
Det har inte du om du har ambitionen att snabbt bli rik. Du måste inledningsvis ta en så hög risk att jag vill avråda de allra flesta från att försöka.
Frågan du måste ställa dig är hur hög risk du är beredd att ta. Investera sedan dina pengar med rimliga förväntningar.
