På Placera använder vi cookies för att ge dig bästa möjliga kundupplevelse. Genom att fortsätta accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies

Så tjänar du på de stigande matpriserna

Krönika  Varje investering föregås av en analys av förutsättningarna för att tillgången på sikt kommer att stiga i pris. I fallet jordbruksprodukter är svaret tydligt; efterfrågan kommer att stiga snabbare än tillgången. Följden blir prisökningar.

Fram till 2050 bedöms produktionen av mat behöva stiga med 70 procent globalt. Anledningen stavas befolkningsökning men framförallt ändrade konsumtionsmönster.  Förutom att köpa rena jordbruksprodukter - via certifikat, terminer eller ETF:er, etc - bör man även leta investeringar i sektorer som kommer gynnas av den stigande efterfrågan.

Vissa producenters agerande i samband med kraftiga prisuppgångar riskerar att leda till ytterligare prisstegringar och samtidigt minskad produktion. Detta hände i samband med matkrisen 2007-2008 då flera viktiga producenter införde exporttullar på vete och ris i syfte att säkra den egna befolkningens förbrukning. 

Åtgärden strider inte mot WTO:s regler men inhemska producenter riskerar att få sämre betalt för sina grödor än vid fri handel vilket i sin tur kan leda till lägre produktion. I Argentina föll exempelvis vetesådden till den lägsta på 100 år efter det senaste exportförbudet.

Ett område som kommer att gynnas av den stigande efterfrågan på mat är genmanipulerade grödor, så kallad GMO.

Under lång tid har priset på jordbruksprodukter hållits lågt till följd av subventioner. Investeringar i forskning och utveckling inom växtförädling har därmed fallit. Effekterna av underinvesteringar har medfört att växtsjukdomar på sikt åter hotar spannmåls-produktionen.

De senaste 10 åren har en ny sorts av svampangrepp spritt sig som hotar de stora veteskördarna i Indien och Bangladesh. Om det vill sig illa riskerar miljontals människor att dö av svält, enligt Ronnie Duffma jordbruksforskare vid Cornell University i USA.

Microsoftgrundaren Bill Gates välgörenhetsfond, Bill och Melinda Gates Foundation, har delvis ändrat inriktning och satsar nu stora summor i jakten på motståndskraftiga grödor som kräver mindre vatten. Även den privata sektorn är aktiv.

De mest framstående privata bolagen på GMO-området är Monsanto och tyska BASF. Även om EU är mycket skeptiskt inställt till genmanipulerade produkter menar flera bedömare att detta är vägen att gå om utvecklingsländerna ska klara sina framtida matbehov. 

I dag står jordbrukssektorn för 70 procent av den globala vattenkonsumtionen. För att odla ett kilo vete krävs 1 000 - 2 000 liter vatten, en hamburgare kräver 2 400 liter och för att producera ett kilo kött krävs hela 16 000 liter.

Den stigande köttkonsumtionen i framförallt Asien kommer därför att tvinga fram effektivare utnyttjande av vatten. Även klimatförändringarna påverkar. En två-gradig ökning av den globala medeltemperaturen skulle kunna medföra att veteproduktionen faller med 20 procent.

Mot den bakgrunden är det indiska Jain Irrigation högintressant. Företagets droppteknik minskar vattenkonsumtionen med över 40 procent. Då bevattningen sker när den är som mest effektiv ökar avkastningen på grödorna samtidigt som behovet av konstgödsel minskar. Bolaget köpte nyligen det israeliska Naan Dan, världens femte största mikrobevattningsbolag samt en schweizisk specialist inom droppbevattning. Bolaget planerar också att expandera distributionskanalerna i bland annat Mellanöstern, Afrika och delar av USA. På sikt planeras tillverkning av solcellsdrivna bevattningspumpar, som skulle kunna göra stor nytta i områden utan egen elförsörjning.

Inom jordbruket har man sett en fallande nytta vid applicering av konstgödsel på vissa områden, medan det inom andra regioner bidragit till att kraftigt öka produktionen. Malawi har exempelvis gått från att importera spannmål till att exportera jordbruksprodukter efter det att staten kraftigt subventionerat användningen av konstgödsel. Stigande priser på jordbruksprodukter medför att bönderna har pengar över till konstgödsel. Det kan därför vara en fördel att investera i bolag inom konstgödselbranschen, däribland Potash Corporation (Kanada), Israeli Chemicals och Norsk Hydro.

Odlingsbar åkermark är en ytterligare en begränsande faktor som talar för högre jordbrukspriser på längre sikt. Bedömningen är att den maximalt kan öka med 10 - 12 procent. Flera stater, bland annat kring Persiska Viken, har börjat långtidshyra stora arealer i bördiga delar av Afrika för att säkra sin livsmedelsproduktion.

På Stockholmsbörsen finns företagen Black Earth Farming, Alpcot Agro och Trigon Agri, alla verksamma inom spannmålsodling genom ägda eller hyrda arealer i främst Ryssland och Ukraina.

Att direktinvestera i råvaror kan många gånger vara svårt med tanke på den stora volatiliteten. Även om den långsiktiga trenden är uppåtgående är risken att man hoppar på tåget för sent och istället får uppleva ett kraftigt prisras.

Därför kan det många gånger vara bättre att investera i sektorer som är derivat på det stigande priset. I fallet med jordbruksprodukter är det bland annat konstgödselbolag, bevattningsföretag och bolag som utvecklar nya och mer motståndskraftiga grödor. Lycka till.

----

Carl Cederström är fristående analytiker och har arbetat med Mellanösternfrågor på utrikesdepartementet och har också förvaltat HQ:s Mellanösternfond.

Mer från förstasidan

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
3-mån stibor - -
- -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -